Spärr fungerade inte. Nu kräver en patient skadestånd.
Den drabbade kvinnan vill ha 112 000 kronor för ”kränkningar av sin medicinska integritet.”
Bakgrunden är att hon sedan 2009 har en spärrad sammanhållen journal. Att det finns en spärr innebär att patienten själv måste godkänna om personal från en annan vårdgivare ska få ta del uppgifter ur journalen. Kvinnan hävdar att obehörig personal, trots att spärren fanns, varit inne i den.
IVO-kritik
Att spärren inte har fungerat framgår också i beslut från Inspektionen för vård och omsorg, IVO, som kvinnan hänvisar till. Tillsynsmyndigheten riktar här kritik mot den hälsocentral som ansvarat för spärren.
En verksamhetschef svarar på kritiken, med att det vid tidpunkten för beslutet om en spärr inte var tekniskt möjligt att införa. Men den omständigheten har ingen betydelse, menar IVO, som slår fast att hälsocentralen därmed brutit mot patientdatalagen.
Den drabbade kvinnan anser nu att hon har rätt till ett skadestånd.
”Brottet måste betraktas som extra uppseendeväckande” skriver hon, eftersom hon hävdar att intrången i journalen gjordes efter ”upprepade larm till den berörda vårdgivaren.”
Hon ifrågasätter också antalet inloggningar i hennes journal, enligt uppgift ett 60-tal.
”Ytterst ovanligt”
Här anser IVO att landstinget ”nöjaktigt” kan förklara antalet. Men kvinnan opponerar sig mot detta, och skriver att personerna i fråga inte deltog i hennes vårdkontakter.
Ann-Christin Sundberg är verksamhetsområdeschef för regionvården. Hon har ännu inte sett skadeståndskravet.
– Men generellt kan jag säga att det är ytterst ovanligt att spärrar inte fungerar som de ska. Sedan kan det naturligtvis alltid hända olycksfall i arbetet, säger hon.
Skadeståndkravet blir nu ett ärende för landstingets juridiska enhet.