Illustration: Annika Eriksson
Nästan hälften av företagen har i dag gått i konkurs, arbetstillfällena har minskat och några av företagen har fortfarande bekymmer med att betala tillbaka sin skuld till Polaris.
Sedan 1999 har Polaris tecknat avtal om minst 14 konvertibla skuldebrev med företag i Skellefteå. Sex av dessa företag har i dag gått i konkurs. Samtliga företag, förutom två, har idag färre anställda än de hade före lånen.
Av de företag som ändå vuxit, har ett gått från en till två anställda. Det andra från 10-19 anställda.
Ekonomiska problem
Norran har sammanställt fakta kring företagen som har fått lån. I Polaris styrelseprotokoll framgår det att flera av företagen drogs med ekonomiska problem när lånen beviljades.
Ett företag hade akut likviditetskris, två företag hade gått i konkurs och rekonstruerades respektive drevs av konkursförvaltare vid tidpunkten då avtalen för de konvertibla skuldebreven upprättades. Ett företag, som hade stora problem med sitt rörelsekapital, gick i konkurs redan året efter lånet.
Det finns också noteringar som kan indikera att företag har bekymmer med pengar. Bland annat ber tre av företagen Polaris om att köpa deras fastigheter – en metod som ger företaget tillgång till likvida medel, som tidigare funnits bundna i fastigheten. Polaris styrelse tackar i vissa fall nej och erbjuder istället ett avtal om konvertibler.
Miljoner i förlust
I pengar handlar det om sammanlagt cirka nio miljoner kronor som det kommunala bolaget har lånat ut under tidsperioden. Enligt en tidigare ekonomiansvarig vid Polaris finns förluster på nästan två miljoner kronor 2000–2010. I dag hävdar Polaris att det inte finns någon sammanställning av förluster och att inga nya förluster har uppstått sedan 2010. Vi kan i de senaste boksluten se att det finns osäkra fordringar.
I tisdagens Norran svarar Bert Öhlund, Polaris ordförande, att han ser resultatet som lyckat. Det handlar om högriskverksamhet, konstaterar han:
– Det är lite som med travhästar, det är inte så många som blir vinnare. Jag känner inte att jag ångrar det här. Vi har ju kanske genom åren förlorat en del pengar, men på det stora hela, så handlar det om en promille av vår omsättning. Det är försumbart.
Om att arbetstillfällena ändå blivit färre och att konkurserna varit många, säger han:
– Skulle vi ha ett näringslivsbolag som hade till uppgift att minimera förlusterna och maximera vinsterna, då vore vi som vilket annat fastighetsbolag som helst, och då finns ingen anledning att kommunen skulle ha det.
