Kommunen bygger ny deponi – dit fraktas miljöfarliga lerjordar

När centrum förtätas och det byggs som aldrig förr har kommunen tvingats frakta deponimassor till myrar i Umeå. Men nu är en ny sulfiddeponi på väg att anläggas vid Loftberget. 90 000 ton ska rymmas.

Stora hål bildas. Denna vybild visar de båda stora bassängerna dit sulfidjord ska fraktas för att slutligen täckas över med vatten. Foto: Jeanette Lövgren.

Stora hål bildas. Denna vybild visar de båda stora bassängerna dit sulfidjord ska fraktas för att slutligen täckas över med vatten. Foto: Jeanette Lövgren.

Foto: Foto: Jeanette Lövgren.

Not Found2017-04-21 09:00

Vid Loftberget, som ligger någon kilometer från stan på vägen mot Burträsk, är aktiviteten hög. Grus och sand fraktas dit för rengöring och i en enorm grop arbetar traktorer och grävmaskiner för högtryck.

– Vi bygger en ny deponi för att kunna ta hand om lermassor som kommer upp till ytan då nya bostäder och skolor byggs, säger Assar Segerstedt, arbetsledare på Loftberget.

Anledningen till att deponin byggs, det handlar om två dammar, är att två tillfälliga deponier är fulla. Detta har inneburit att lastbilar fått ta resan till olika myrar i Umeå.

Innehåller tungmetaller

– Men nu ska vi klara av att ta hand om lermassorna mer permanent, säger Lars Pettersson, sektionschef vid tekniska kontoret. Det handlar om två dammar som ska fyllas, dukar finns i botten och sedan fyller man på vatten som innebär att två sjöar bildas.

Sulfidjordar är vanligt förekommande inom Skellefteå kommun. Dessa jordar innehåller en rad grundämnen och tungmetaller och när dessa får kontakt med syre sjunker ph-halterna.

– När vatten fylls på slipper vi urlakning, säger Lars Pettersson.

Skellefteås jordar innehåller mycket metaller, därför anses det viktigt att deponin byggs. Olika remissinstanser har dröjt med att ge klartecken, men nu då alla tillstånd finns på plats är arbetet påbörjat.

Miljonkostnader

– Projektet kommer att kosta mellan fem och sex miljoner kronor. På sikt får kommunen tillbaka pengarna då deponiavgifter måste betalas när deponin används, säger Lars Pettersson.

Hur länge deponin kommer att användas beror förstås på hur mycket som byggs. Lars Pettersson säger:

– Kulturhus, resecentrum och skolinvesteringar är sådant som är på gång, behoven av deponin är därför stort.

Det känns bra att vi får en egen deponi.

undefined
Deponibygget pågår. En stor maskinpark är igång med arbetet på Loftberget. Foto: Jeanette Lövgren.
undefined
Rör för dränering. Här läggs dräneringsrör och duk i bassängerna. Foto: Jeanette Lövgren.
undefined
Stora hål bildas. Denna vybild visar de båda stora bassängerna dit sulfidjord ska fraktas för att slutligen täckas över med vatten. Foto: Jeanette Lövgren.
undefined
Bassänger tar form. Åke Asplund var med sin grävmaskin inhyrd för dagen av kommunen då nu arbetet med deponin intensifieras. Grävmaskinen står precis mellan de två bassängerna. Foto: Jeanette Lövgren.

Syrefri förvaring.

Deponering sker syrefritt under grundvattennivån för att motverka oxidering och utlakning av svavelsyra som uppstår då sulfidjorden får ligga öppet. Så länge sulfidjordarna befinner sig under grundvattenytan är de stabila och har ingen påverkan på den omgivande miljön. Om sulfidhaltiga jordar däremot exponeras för luftens syre, oxiderar sulfidmineralen. Då sjunker markens pH-värde kraftigt och vissa av dess metaller blir lättrörliga. Den jordmån som då bildas kallas sur sulfatjord. Denna jordmån tillhör de mest miljöskadliga jordarna i världen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!