Bakgrunden till beslutet att lägga ner mottagningen var att landstinget skulle minska sina kostnader, bland annat för stafettläkare.
Enligt Mikael Karlsson var det därför Skellefteuppropet, i den kartläggning Norran tidigare skrivit om, valde att ställa frågor som de kunde få ut något konkret av; för att kunna räkna på just kostnader.
– Det hade så klart varit önskvärt att göra en riktigt djupgående enkät om exempelvis tryggheten, men de resurserna har vi inte. Istället fick vi fokusera på samhällets förluster i exempelvis förlorad inkomst och utsläpp i samband med transport, säger han.
Frågorna som Skellefteuppropets enkät innehöll; antal resor, antal dagars frånvaro från arbete/studier och val av transport till Norrlands universitetssjukhus, publicerades på föreningens facebooksida i hopp om att nå så många som möjligt av de drygt 570 patienterna i Skellefteå kommun.
Totalt svarade 74 patienter på frågorna. Men flera av dem vittnade enligt Mikael Karlsson på eget initiativ i sina mejlsvar också om att de ibland avstår från vård, eller själva utför kontroller i hemmet, för att inte behöva åka till Umeå.
– Ofta är det en fråga om barn, och ett ingrepp som föräldern vet kommer ta drygt 10 minuter, men som tar en hel dag eftersom de måste till Umeå. De ger en bild av en stor otrygghet, säger han.
Nu tänker Skellefteuppropet basera en skrivelse till landstingspolitikerna på sin undersökning.
– Förhoppningen är ju att de även ska se bortom pengarna. Se till tryggheten, öppna i Skellefteå igen, säger Mikael Karlsson.
Vad utläser du från de svar ni fått?
– Det har inte tagits rätt beslut sett till samhällskostnad. Landstinget kanske har sparat, men de kostnaderna har istället drabbat patienterna, samhället och företagare i produktionsbortfall, säger Mikael Karlsson.
Stort intresse när öra-näsa-hals-flytt från Skellefteå ska kartläggas: “Har bara exploderat””Det finns en ambition att komma tillbaka”