Specialpedagog. Karin började som doktorand på institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet, hösten 2008. Nu har hon nått målet. Foto: Lennart Enkvist.
Karin Stenlund har arbetat som lärare sedan 1972. De första åren jobbade hon i Knaften, Adak och Malå, annars har Norsjö kommuns skolor och framförallt Norsjöskolan varit hennes huvudsakliga arbetsplats.
Hon gick tidigt speciallärarutbildningen i Umeå och det är också som speciallärare och specialpedagog hon har jobbat i Norsjö.
Det är ett yrke som Karin trivts väldigt bra med, inte minst kontakten med barnen.
– Som speciallärare kommer man eleverna närmare in på livet, säger hon.
Intresset för forskning har funnits där länge, då Karin hela tiden förkovrat sig genom olika universitetskurser. Men det var 2008 som hon på allvar gjorde slag i saken, då hon fick chansen att gå en forskarskola i läs- och skrivutveckling.
Tillsammans med 15 andra lärare från hela Sverige lade hon ner sin själ i forskningen samtidigt som hon jobbade deltid på Norsjöskolan.
2011 kom hennes första avhandling ”Läsning på mellanstadiet”. Det var även ett steg på vägen mot en doktorsexamen och för Karin kändes det lockande att fortsätta:
– När man kommit in i det blir det som en sjuka. Man kan inte sluta.
Det gjorde hon inte heller och nu har Karin avlagt en filosofie doktorsexamen i specialpedagogik vid Stockholms universitet. ”Läsutveckling under mellan- och högstadiet” heter avhandlingen, där Karin har följt bland annat läsförståelsen hos en grupp elever över tid.
Resultatet var inte särskilt upplyftande: elevernas läsförståelse hade utvecklats lite från årskurs fyra till årskurs nio och lika många elever hade svårt att avkoda ord korrekt i slutet av högstadiet som i början av mellanstadiet.
Vad krävs då för att få bukt med problemet? Ja. Karins slutsats är att eleverna måste få en grundläggande läsförmåga redan i lågstadiet. Då behövs det också mer personal.
– Mer resurser till läsning och kunskaper i läsutveckling i de lägre åldrarna är A och O. Kompetensutveckling är också viktigt.
– De duktiga eleverna klarar sig alltid. Det är de som har svårigheter man måste lotsa fram. Om de inte får hjälp i lågstadiet kanske de ger upp, då blir det jobbigt, säger hon.
Karin sätter ett visst hopp till den läsa-skriva-räkna-garanti som nu är på gång. Men samtidigt efterlyser hon något annat än de senaste årens punktinsatser, som ofta tar slut när statsbidraget upphör.
– Det finns ingen röd tråd hela vägen. Det känner jag att skolan skulle behöva.
Ett annat problem är bristen på utbildade lärare.
– Vi har så många outbildade, både i Norsjö och på andra ställen. Det är en hemsk utveckling, säger Karin.
För egen del kan hon tänka sig att jobba som läs- och skrivstrateg inom grundskolan. Annars väntar ett liv som pensionär. Det blir bra vilket som, konstaterar Karin.
Men först ska hon ta emot lagerkransen vid den högtidliga doktorspromotionen i Blå hallen, Stockholms stadshus, i slutet av september. Det blir en kväll att minnas.
– Det känns kul. Bara att se Sören i frack och så jag i långklänning, säger Karin och skrattar.
De duktiga eleverna klarar sig alltid. Det är de som har svårigheter man måste lotsa fram.
Tidigt ute. Karins intresse för att jobba med barn väcktes redan i gymnasiet, när hon var lärare i en utesimskola i Stamsjön, Åsele. Foto: Lennart Enkvist.