POP. Det har talats länge om när, om överhuvudtaget, Justin Timberlake skulle lägga den hyggligt framgångsrika skådespelarkarriären åt sidan och återgå till musiken. Och det tog sin tid. Men nu, sju år efter den mer eller mindre unisont hyllade ”Future sex/love sounds”, har Justin Timberlake tagit sitt förnuft till fånga och återgått till vad han gör bäst.
Vad som slår mig när jag lyssnar igenom skivan för första gången är avsaknaden av en tydlig radiohit. Det finns visserligen gott om bra låtar, men när dagens popstjärnor släpper nytt handlar det i mångt och mycket om vilken eller vilka låtar som ska dominera hitlistorna den kommande tiden.
Å andra sidan är detta en mer gedigen skiva och inte lättsmält som föregångarna. Det känns som ett steg i en intressantare riktning där ”Pusher love girl” och salsaexplosionen ”Let the groove get in” inte sticker ut, utan snarare passar perfekt in bland de i övrigt härligt experimentella låtarna.
Måtte det inte dröja sju år till nästa skiva.
ANDERS SAMUELSSON
