Studenten Ida får i uppdrag av sin mystiska, äventyrliga mormor att ta kontakt med en av pristagarna under Nobelmiddagen. Kaos uppstår och Ida är snart jagad av bland andra polisen, samtidigt som hon själv är på jakt efter den mystiska jungfrustenen, med kopplingar till Carl von Linné och hans lärjungar.
Liknelserna med Da Vinci-koden är svåra att undvika, det här är i mångt och mycket ”von Linné-koden”. Men den som blev besviken av ”Strindbergs stjärna” (ett tidigare försök med svensk äventyrsroman inspirerad av historiska fakta) blir inte nödvändigtvis mer glad av denna.
Drivet som ska få läsaren att vid varje kapitelslut tänka bara ett kapitel till saknas, och det är trots allt över 500 sidor som man ska motivera sig att plöja igenom. Det är ofokuserat med lite väl många personer och trådar i berättelsen. När man mot slutet förväntar sig att de lösa trådarna ska knytas ihop blir tydligt att så kommer inte att ske. Boken är skriven med efterföljare i åtanke.
De tre generationerna kvinnor som handlingen kretsar kring – studenten Ida, mormor Alma och den frånvarande modern Eva – är intressanta personligheter för den här typen av roman. Här finns mer att hämta som möjligen kan locka till läsning av kommande böcker.
Michael Mortimer är en pseudonym, och värt att nämna är att delar av handlingen utspelar sig i Norrland, däribland Skellefteå som skildras med viss lokalkännedom.
ANDREAS ERIKSSON
