Det beslut som togs i generalförsamlingen i New York den 22 september var en historisk händelse. Där antogs det dokument som ska se till att alla minoritetsfolks rättigheter inom FN:s alla länder ska tillgodoses.
Från Malå sameby kom Jan Rannerud. Han var där på regeringens uppdrag, som sakkunnig representant för svenska staten, och i frågan som gäller det samiska folket i Sverige.
Dokumentet som undertecknades i New York var resultatet av det arbete som pågått i alla FN:s stater sedan 2007 då beslutet fattades om att ”respektera och på intet sätt begränsa urfolkens rättigheter”.
Nu blir det upp till varje medlemsland att hitta tillämpningar.
Urbefolkningen samer hade 14 platser. Tre av dessa platser var från Sverige. Men Jan fick ett ännu viktigare uppdrag:
– Jag och två andra (Siri Persson och Ol-Johan Sikku) var förordnade av regeringen från sametingets styrelse att delta i den svenska delegationen.
Jan Rannerud, renskötaren från Malå sameby fick alltså äran att sitta i stora hallen, där det viktiga beslutet togs.
Där fanns regeringschefer och ministrar från olika länder. Men Sverige gjorde inget stort avtryck i sammanhanget.
Jan är kritisk till att representationen var så lågprioriterad.
– Sverige hade skickat en statssekreterare, medan andra skickade presidenter och ministrar. ”Skämmigt”, tycker jag.
Vad kommer dokumentet att innebära framledes?
– För vår del kan minerallagen behöva ändras, bli tydligare. Markägare och sakägare kan få större rätt att tycka till. Dessutom kan en implementeringav slutdokumentet tvinga fram tydligare lagtexter i urfolksfrågor.