När det gäller den ekonomiska utvecklingen har alla universitetssjukhus haft negativa resultat senaste fyra åren. Statistiken visar att NUS är ett av två universitet som visat störst negativt resultat.
Dessutom har sjukhuset en betydligt större kostnadsökning än övriga universitetssjukhus, 7,2 procent under 2014, att jämföra med tvåan Linköping på 5,8 procent.
– Vi är väl medvetna om den kraftiga kostnadsutvecklingen, framför allt de senaste två åren. Vi har tidigare haft en låg kostnadsutveckling, men vi har nu genomgått en dyr generationsväxling. Två till tre gånger så många gick i pension som tidigare, säger landstingsdirektör Anders Sylvan.
Fler anställda läkare
Personalkostnaderna har ökat mest hos NUS med 9,4 procent under 2014. Tvåan Linköping ligger långt ifrån med 5,6 procent. Sammanlagt kostar lönerna på NUS 2,76 miljarder kronor.
En förklaring är att en kompetens ibland har ersatts med två ST-läkare och att läkare gått dubbelt under upplärning. ST-läkarna, som genomgår en specialisttjänstgöring, har blivit betydligt fler. NUS har enligt statistiken en betydligt större andel ST- och AT-läkare än de övriga universitetssjukhusen. Sammanlagt finns 682 läkare på sjukhuset, varav 47 procent är ST- eller AT-läkare. Och det menar Anders Sylvan är positivt för framtiden då det skett en föryngring.
– Jag tror effekten av generationsbytet kommer att mattas av och att vi kommer ikapp de andra sjukhusen, säger Anders Sylvan.
Mer trycksår
Andelen patienter som får trycksår är också hög i jämförelse med de övriga universitetssjukhusen. Bara i Skåne är situationen sämre.
– Jag har i dagsläget ingen säker förklaring till detta. Vi följer utvecklingen hela tiden, säger han.
Lång kö
Dessutom har man svårt att leva upp till vårdgarantin. När det gäller nybesök i den specialiserade vården inom 90 dagar är det 22 procent som vår vänta längre.
När det gäller operation eller åtgärd inom samma tid är det 35 procent som får vänta längre. Båda resultaten är långt sämre än riksgenomsnittet på 13 respektive 15 procent.
– Hälften av dem som står i kö vid NUS som inte klarar vårdgarantin är personer som väntar på hörapparat. Eftersom det är en åtgärd sorteras det under samma kategori som exempelvis hjärntumörer. Vi har haft en tillfällig kombination av avgångar och sjukdom bland dem som arbetar med hörapparater på NUS, säger han.
Kan inte påverka
Med bristerna i vårdgarantin till besök i vården är det knepigare.
– De har blivit bestående. I dagsläget har vi små möjligheter att ta oss ur det. Vi har varken ekonomiska resurser eller personal. Vi har parkerat frågan så länge, säger Anders Sylvan.
Negativt är även att forskningen verkar avta, i alla fall om man ska se till antalet doktorsavhandlingar i klinisk medicin senaste tre åren. Där noterar NUS den största minskningen med 12,3 procent. Vid tre av sjukhusen har de däremot ökat.
– Små universitetssjukhus är känsliga för variationer i ekonomiska resurser och även bemanning. Det har bidragit. Men vi har ändrat tyngdpunkt senaste åren där vi omorganiserat forskningsstaben och även gått in med andra för att fondera medel för forskning, säger han.
I topp
Men det finns även positiva resultat i rapporten. Den visar att sjuvården på NUS håller mycket bra kvalitet. Inom sex områden klarar sig NUS bättre än riksgenomsnittet. Det är ortopedisk sjukvård, diabetesvård, hjärtsjukvård, kirurgisk vård, kvinnosjukvård och strokevård.
– Vi har jobbat långsiktigt med det här och det visar sig även i andra rankingar. Det visar att även små universitetssjukhus kan ha bra kvalitet och trots att vi har många ST-läkare, säger Anders Sylvan.
Inget av de andra sjukhusen har så många områden över riksgenomsnittet. Som ett av två universitetssjukhus har NUS inte heller något område som ligger under riksgenomsnittet.
Färre infektioner
Den nationella patientenkäten stödjer även den positiva bilden. Öppenvården, akutmottagningen och barnsjukvården ligger över riksgenomsnittet.
NUS har även en konsekvent nedåtgång av vårdrelaterade infektioner sedan 2008. Bara Karolinska visar samma positiva trend.
– Vi har jobbat metodiskt med både hygien och en sund antibiotikaanvändning de senaste åtta–nio åren, säger Anders Sylvan.
I dagsläget har vi små möjligheter att ta oss ur det.