”Jag såg ett monster som inte förtjänade att leva”

Tanya Rudberg Selin tyckte att hon var så ful att hon inte kunde gå till en affär utan att först sminka sig i fem timmar. ”Jag ville inte förpesta andras liv”, säger hon.

Foto: Foto: Lina A Andersson

Not Found2015-12-28 17:00

Det var vid 12 års ålder som allting började för Tanya Ruberg Selin från Skellefteå. Hon blev intresserad av smink, men till skillnad från många andra så eskalerade det utöver det vanliga och vid 13 års ålder tog det allt längre tid att göra sig klar inför skolan.

– När jag tvättade av mig sminket så kändes det som om jag tog bort den person som jag ansåg mig vara, säger hon.

Läs mer: Överläkaren: ”Lika vanligt bland båda könen”

Processen för att ta sig ut ur huset gick från att ta en halvtimme till flera timmar i sträck.

– Det var besvärligt och jag tappade motivationen till att gå utanför dörren, säger Tanya Ruberg Selin.

Ville inte lämna huset

Hon hade drabbats av en störning som heter Dysmorfofobi, även kallad BDD. Det innebär att den drabbade personen har en bild av sig själv som inte stämmer. Något som Tanya Rudberg Selin också upplevde då det inte var en ung flicka som trädde fram i spegelbilden framför henne.

Läs mer: Krönika om dysmorfofobi: ”Tankar som begränsar”

– Jag såg mer eller mindre ett monster som inte förtjänade att leva. Jag ville inte lämna huset och förpesta andras liv med mitt utseende, säger hon.

– Det handlade inte om att jag ville vara snygg, som det så många gånger kan handla om i sådana här sammanhang. Jag ville bara täcka över mitt ansikte med smink så att det skulle vara på en acceptabel nivå.

Hemundervisning

Hela vardagen påverkades av hennes tankar och en ständig ångest var närvarande. Till slut tog det närmare fem timmar för henne att lämna huset.

– Jag blev aldrig nöjd och fick lov att ta bort och börja om. Allting skulle vara i perfekt symmetri, vilket är i princip omöjligt att uppnå. Jag började ta tid och bestämde till exempel att maskaran på ena ögat max fick ta 40 minuter.

Det blev allt svårare för henne att ta sig till skolan och det faktum att hon knappt hade några vänner gjorde det än jobbigare. I åttonde klass klarade hon det inte längre och istället blev hon hemundervisad och tillbringade dagarna med dataspel.

– Jag hade många som jag kunde prata med via dataspelen. Det var lätt eftersom vi hade ett gemensamt intresse och ingen krävde att få se några bilder på mig.

Lista på operationer

Men sminket räckte inte för Tanya Rudberg Selin när hon var 15 år gammal. Hon ville operera sig och hade skrivit en lista på närmare 20 plastikoperationer hon ville genomföra.

– Jag tänkte att om jag genomfört dem så kommer jag bli lycklig.

Hon googlade och hittade en hemsida där det stod att hon kunde få en näsoperation gratis av landstinget om hon inte var nöjd med sitt utseende. Hon kontaktade en läkare som sa att det var möjligt efter att hon fyllt 16 år. Men ett tag senare ringde han upp henne igen och sa att hon inte fick göra det eftersom hon genomgick en utredning om BDD.

– Det var den värsta känslan i hela mitt liv. Jag gick från att ha haft en känsla av hopp till att bli totalt självmordsbenägen.

Nystart

Hon gick till samtal på barn- och ungdomspsykiatrin och blev inlagd på en psykiatrisk avdelning för unga, men ingenting hjälpte. Räddningen kom istället i form av en flytt till en ny stad.

– Det blev en nystart och jag mötte nya vänner tidigt efter flytten. Så för mig blev det bättre av sig själv. Det kanske låter naivt och icke-motiverande, men det var så det var.

Idag ser 21-åriga Tanya Ruberg Selin vardag totalt annorlunda ut än vad den gjorde för sex år sedan.

– Jag mår betydligt bättre idag. Jag jobbar hundra procent, studerar vid sidan om och jag lämnar huset varje dag. Men jag tycker fortfarande att det är obehagligt att ta av sminket framför människor som jag inte litar på.

Jag började ta tid och bestämde till exempel att maskaran på ena ögat max fick ta 40 minuter.

undefined
”Lika vanligt bland båda könen”
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!