Första lucian. Inger Wallmark, 19 år från Skellefteå, vann den första omröstningen av Skelleftebygdens lucia. Året var 1957. Foto: Malin Christoffersson.
Det är tidig morgon och det är fortfarande mörkt ute när luciafirandet inleds på Skellefteå lasarett. Flickorna går från sal till sal och sjunger för de sjuka innan de åker vidare mot ålderdomshemmet och Pehrssons konditori, dit många sökt sig för att dricka luciakaffe. Norran får också ett besök och chefredaktören K. H. Wikström tar tillfället i akt att tacka flickorna för allt jobb de lagt ner.
Precis som nu arrangerades Skelleftebygdens lucia 1957 av Lions i samarbete med Norran och tävlingen var öppen för alla flickor som fyllt 16 år. På den tiden skickade man in ett foto och sedan tog en jury ut 20 kandidater som fick komma och visa upp sig personligen för juryn.
Första året ställde över 100 flickor upp i tävlingen och sju av dessa valdes så småningom ut till att bli luciakandidater. Kandidaterna presenterades med bild och nummer, inte namn, och under ett par veckor kunde man rösta på sin favorit. Man fick bara rösta en gång och i samband med röstningen skickade man även in pengar eller frimärken, som luciagåva till Åbacka-gården i Bureå.
Under dagen väntar fler framträdanden innan det klockan 19.00 är dags för luciakortegen, som utgår från Norrans gård. De sju flickorna utrustas med pälsar och får, tillsammans med ett antal smånissar, kliva upp i fyra slädar som dras av hästar genom den kalla decemberkvällen. Snön knarrar under hovarna och framför slädarna kör en högtalarbil. Scouter från KFUM går med för att samla in bidrag i bössor och längs vägen står hundratals Skelleftebor, som trotsar kylan för att se kortegen dra fram genom staden. När kortegen närmar sig entrén till Skellefteå läroverk, där kröningen ska ske, lyses mörkret upp av rader av marschaller.
Det första framträdandet för luciakandidaterna ägde rum den 24 november, då det arrangerades en luciasoaré i Skellefteå läroverks aula. Konferencier var Gunnar Aldemark och enligt Norrans utsända blev det en succé. Förutom att luciakandidaterna presenterades underhöll Stig Strands trio och det ordnades lotteri och uppvisning i jo-jo av svenske mästaren Tage Gustafsson.
Roligast av allt var, enligt Norrans reporter, när en ung man i publiken motvilligt lurades upp på scenen där han fick grädda våfflor i ett elektriskt våffeljärn iklädd förkläde och kockmössa. Ur Norran 25 november 1957: ”Det var nästan lite synd om Tuttan Renholm, som fick sin första sångstump energiskt söndervispad av novisen vid våffeljärnet. Nåja Tuttan kom igen, och det kan inte hjälpas att en matlagande karl ännu har ett visst löjets skimmer över sin person.”
Inne i läroverkets aula har det blivit dags att kröna Skelleftebygdens första lucia. Den lättsamma luciasoarén har just avslutats och Skellefteå damkör har framfört några stämningsfulla sånger. Småluciorna, som också medverkat, har tagit plats i bänkarna och stadsfullmäktiges ordförande Oscar Dahlqvist kliver fram för att tända ljusen och dela ut luciasmycken till de sju flickorna. ”Jag hoppas att detta mycket vackra och trivsamma program ska vara inledningen på en tradition. Skelleftebygden är känd för sina vackra och snälla flickor och om det inte vore så att ni vore skelleftebor så bleve ni Lucior allihopa” säger Dahlqvist till de sex tärnorna.
Sammanlagt skickades 5437 röstsedlar in och bland de röstande fanns även norrmän och finländare. Rösträkningen tog över fyra timmar och sammanlagt fick man in 1337 kronor och fem öre, vilket arrangören var mycket nöjd med. ”I ett av kuverten hittade vi tio kronor” skrev reportern i Norran den 9 december 1957.
Den 10 december presenterades vinnaren, 19-åriga Inger Wallmark från Skellefteå. Inger, eller ”Ettan” som hon kallades, fick hela 1970 röster och hade över 900 röster till godo på tvåan. Hon uppvaktades hemma med rosor och ginst och ställde upp på bild i Norran tillsammans med mamma Linnea och pappa Gustaf, som båda var mycket stolta. Lillebror Christer, 11 år, var dock inte hemma då han ”funnit behag i någon snödriva någonstans och fick sväva i okunnighet om sin storasysters lycka”.
Så här sa en lycklig Inger till Norran: ”Det är knappt jag tror det än. Och hur ska man våga gå ut i morgon bitti? På bussen har man varenda dag hört viskningarna: Ser du där sitter Ettan. Hur ska det bli i morgon?”
– Jag minns att jag tyckte det var roligt att bli lucia. Någon hade skickat in en bild på mig, jag minns inte vem, berättar Inger, som idag heter Liljeberg och fyller 80 år på själva julafton.
Förutom äran att bli lucia och ett smycke fick Inger även en körkortsutbildning, en päls och en vacker, vit klänning som var gjord av nylontyll och som hon hade på sig vid kröningen.
Luciakröningen börjar gå mot sitt slut. Ljusen i kronan är tända och damkören sjunger ännu en stämningsfull sång innan det är dags för luciaföljet att tåga ut. Men kvällen är inte över. Nu väntar luciabal på Stadshotellet, där 140 superande gäster väntar på luciatåget som anländer vid 23-tiden. Nils-Eric Johanssons orkester svarar för dansmusiken och efter lussandet för gästerna är över kan lucia och hennes tärnor själva sätta sig till bords.
– Jag var inte särskilt nervös inför kröningen, men jag kommer ihåg att jag tyckte det var roligt att så många kom och tittade, berättar Inger.
Av artikeln i Norran 1957 framgår att 19-åriga Inger var väldigt barnkär. Hon pluggade barnpsykologi och drömde om att bli lärarinna. Inger jobbade som ”vargungeledarinna” på KFUM:s ungdomsgård och hade under två somrar arbetat på barnkolonin i Burvik. Enligt mamma Linnea var dottern så tokig i ungar att hon ”lånar hit vilt främmande barn då och då bara för att få pyssla om dem”.
Intresset för barn har hållit i sig och Inger jobbade under många år som lärarinna och fritidspedagog. Hon gifte sig med Dick Sandberg och flyttade till Märsta, där familjen fick tre barn och sedan även flera barnbarn. I dag bor Inger i Hedesunda utanför Gävle tillsammans med nye maken Erik Liljeberg, men banden till Skellefteå är fortfarande starka.
– Så länge mamma levde åkte vi upp till Skellefteå varje år och även senare när vi skaffade husvagn var vi upp, men nu är det inte lika ofta. Däremot följer jag hur det går i hockeyn, jag håller ju på Skellefteå AIK och Skellefteå kommer alltid att ha en särskild plats i mitt hjärta, säger Inger.
I kväll, 60 år efter att Skelleftebygdens lucia kröntes för första gången, är det dags igen. Sju nervösa, men förhoppningsvis glada, tjejer kommer att gå uppför altargången i en troligen fullsatt landskyrka där den tjej vars sång fått flest röster kommer att krönas till Skelleftebygdens lucia 2017. För även om mycket förändrats på 60 år lever luciatraditionen kvar och att många läsare ser fram emot kvällens kröning råder det inga tvivel om. Vem som vann årets tävling kan ni se i artikeln här intill.
Läs också: Gunilla övertog kronan 1958 – ”Morfar gjorde sitt bästa för att jag skulle vinna”
Fotnot:Stort tack till alla läsare som engagerat sig och hjälpt Norran att hitta Inger - utan er hade inte detta reportage varit möjligt.
