Bert Öhlund. Foto: Roine Sandlén
I en kommun som Skellefteå är näringslivet litet. De flesta känner varandra, förklarar Bert Öhlund, Polaris styrelseordförande.
Att Jan Eriksson, Bparks förre vd, får ett lån av Polaris, har Bert Öhlund svårt att se som anmärkningsvärt.
– Företaget hade väl tre ägare? Han var ju inte längre anställd i Bpark, eller hur?
Nej, han hade nyligen avgått.
– Nu tror jag inte att han slutat för att kunna få lånet, utan det låg väl i tiden, han var pensionär.
Kan det inte uppfattas som jäv? De som råkar ha rätt kopplingar till Polaris får lån.
– Nu är det så att det här är ju ett av de bolag som faktiskt betalat tillbaka sin konvertibel till Polaris. Så ur den synpunkten känns det ju väldigt bra.
Men det påverkar väl inte jävssituationen?
– Han hade naturligtvis information, mer än medelsvensson. Men det kan ju inte heller vara så att bara för att han har den här kunskapen, och är delägare, så blir man diskvalificerad.
Det är väl så det brukar fungera, när det föreligger jäv?
– Ja, men efter att han slutat så gjordes inte den bedömningen. Och då kommer nästa fråga, hur lång karens borde man ha efter att man har slutat? Det där är ju faktiskt en fråga på riksplan när det gäller alltifrån politiker och företagsledare. Idag finns inga sådana regler.
