I torsdags presenterade Lärarförbundet sin rankning Bästa skolkommun. En lista över landets kommuner som bygger på 13 olika kriterier, exempelvis resurser till undervisningen, utbildade lärare och lärarlöner.
Piteå är jättebra. Så bra att de hamnar på en hedrande sjätteplats i hela landet, när alla tretton kriterier vägs samman.
Och just Piteå har de senaste åren prenumererat på topplaceringarna. 2013 hamnade kommunen till och med på första plats när alla landets kommuner jämfördes.
Men vad är det piteborna gör så himla bra då?
Ja, tittar man närmare på siffrorna ser man att Piteå har en väldigt hög andel utbildade lärare (näst högst i hela Sverige) och en bra lärartäthet. Kommunen hade också en väldigt hög andel elever som var godkända i alla ämnen i åk 9, vårterminen 2016.
Nu ligger Piteå relativt stabilt på den här rankningen, men det finns kommuner i vårt område som bara det senaste året åkt hiss rejält i resultatfältet.
Förra året kvalade Malå kommun in på en hedrande 19:e plats, bara för att i år hamna på plats 238.
Samma sak, fast åt motsatt håll rör sig Arjeplog, som i fjol placerade sig på plats 189 och i år har klättrat 164 placeringar till plats 25.
Med dessa enormt stora förändringar från år till år finns det verkligen anledning att ifrågasätta stabiliteten i de här mätningarna och hur de olika kriterierna egentligen viktas mot varandra.
Men enligt Lars Ullén, projektledare för Bästa skolkommun på Lärarförbundet, kan den här typen av kraftiga rörelser ha sina naturliga förklaringar.
Jag tittar varje år på de som gör störst förflyttningar. De som klättrar mycket har gjort förbättringar i många kriterier, i 7, 8 eller 10 kriterier. Har det skett förbättringar i enbart enstaka kriterier klättrar man inte 80 placeringar, säger han till Lärarnas Tidning.
Men även andra faktorer kan påverka en skolas rankning. Bland annat har kritik riktats mot skånska Vellinge, som i år toppar rankningen. En kommun som har uppmärksammats för sitt väldigt låga flyktingmottagande. Något som naturligtvis kan påverka skolornas resultat.
Problemet med den här typen av mätningar, frånsett att de oftast genomförs av ett visst särintresse, är att de efterföljande diskussionerna ofrånkomligen kommer att landa i vad en kommun behöver göra för att höja ett specifikt kriterium i en rankning. Det riskerar att skapa en situation där pengar och resurser satsas på fel saker.
Så frågan är om det överhuvudtaget är intressant att fortsätta göra den här typen av rankningar?
Tja, fråga Piteå och Malå. Jag kan tänka mig att du får olika svar.