Hundratals vårdbesök innan Charlotta blir trodd: ”Farsen har fått pågå alltför länge”

Charlotta Strömbergs sjukjournal omfattar bara senaste året ett par hundra kontakter med och besök inom både primärvård, akuten, ortoped- och kirurgmottagningar och psykiatrin. Ibland förekommer flera besök i veckan. Många sköterskor, läkare och annan vårdpersonal kommer i kontakt med henne. 

Stora delar av materialet handlar om problem att mildra hennes smärtor, om smärtstillande läkemedel och dosering av dem. Men även andra krämpor som hon lider av. Hon har också problem med urinblåsan och måste få den tömd i sjukvården med jämna mellanrum.

När man läser journalanteckningarna från Anderstorps hälsocentral blir det också allt mer uppenbart att personalen är övertygad om att Charlottas tillstånd i huvudsak beror på läkemedlen.

Läs mer:  Sjätte juli 2016 får Charlotta ett brev från en läkare och en psykiatrisköterska vid Anderstorps vårdcentral. De skriver:  ”Det är fortfarande vår medicinska bedömning och fasta övertygelse att dina symtom till största delen beror på dessa läkemedel du haft i olika beredningar under många år.” De ställer också ett ultimatum som innebär att de inte kommer att förskriva beroendeframkallande läkemedel i annat syfte än att trappa ut befintliga läkemedel. Under sommaren 2016 blir besöken och kontakterna med sjukvården allt mer frekventa – mellan tio och femton kontakter per månad, för att sedan öka till 20-tal kontakter varje månad under september till februari. Charlotta beslutar sig för att byta hälsocentral eftersom hon inte känner sig trodd av personalen på Anderstorps hälsocentral. Istället vänder hon sig till Byske i mitten av sommaren och listar om sig där. Läs mer: Hon får bland annat träffa en läkare som den 30 september skriver i journalen under rubriken ”bedömning”: ”Jag tycker den här farsen har fått pågå alltför länge. Nu krävs det att någon verkligen gör en rejäl ryggundersökning och försöker få reda på vad det här handlar om. Patienten har inget liv i dagsläget, helt fixerat runt smärta och hur hon kan stå ut med detta.” Hon skriver också att hon ska ta kontakt med ryggortoped och smärtrehab i Umeå för att ”försöka få någon ordning på det här. Det är inte människovärdigt längre.” Den tionde januari 2017 kommer Charlotta på bedömning av en överläkare vid ortopeden i Umeå. Han har tittat på bilderna på ryggen från 2009 och framåt och ser att det ”i området för ungdomsskoliosen skett en kraftfull degeneration som lett fram till en uttalad framför allt sagittell imbalans och deformitet.---Det som nu är uppenbart och tydligt är att patienten har kvar en framträdande vänsterkonvex skolios som mellan Th11–Th12 och L4 till 38 grader enligt Cobb.” ”Till detta kommer det mest iögonfallande och det som sannolikt är det stora problemet för patienten nämligen en kraftfull sagittell imbalans där lodet faller 14 centimeter framför mitten på sakrum. Ett närmast vertikalställt sakrum sagittellt.” ”En omfattande operation” Enligt ortopedspecialist Paul Gerdhem vid Karolinska universitetssjukhuset innebär diagnosen skolios att patienten i fråga lutar framåt och har svårt att stå upprätt. När det gäller imbalansen är upp till ungefär fem centimeter normalt.  – Det är inte ett livshotande tillstånd, men det kan vara mycket besvärligt. Men det är en omfattande operation och riskerna är inte små. I hälften av fallen behöver man genomgå flera operationer för att få det bra, säger han.  Den 20 februari 2017 genomgår Charlotta Strömberg den stora operationen, som i journalen beskrivs som lyckad.