"Ready Player One".
Ready Player One
Sverigepremiär: Biostaden Aveny, Skellefteå.
Skådespelare: Tye Sheridan, Olivia Cooke, Mark Rylance med flera.
Regi: Steven Spielberg
Betyg: Fyra Stjärnor
När Steven Spielberg ger sig in i databranschen så blir det förstås väldigt pampigt och väldigt påkostat.
Samtidigt finns där en nostalgisk återblick på 80-talet båda vad det gäller filmmusiken och dataspelen.
Detta fastän historien utspelar sig i framtiden.
Vi förflyttas nämligen till Columbus, Ohio, år 2045. Klasskillnaderna är enorma. Och för många, alldeles för många, består livet av att fly verkligheten i det virtuella samhället OASIS.
Där går det att vara vem du vill, åka vart du vill och inte minst, göra vad du vill.
Men det skulle förstås inte blir mycket till film om det bara handlade om det. För spänningen ligger i att skaparen av OASIS, den mystiske James Halliday vid sin död testamenterat hela sin förmögenhet, några miljarder dollar, till den som först hittar tre nycklar och förstås i dessa tider, ett påskägg.
Wade Watts är en ung kille som tillbringar hela sin vuxna tid i den här världen. Under namnet Parzival jobbar han för att lösa mysterierna. Till sin hjälp har han ett tekniskt geni, Aech.
De har aldrig träffats i det verkliga livet men har likartade åsikter.
Parzival får också kontakt med Art3mis, en fräsig tjej som också vill bli först att lösa mysterierna.
Äventyren i den här låtsasvärlden är verkligen högklassig underhållning.
Det är action hela tiden. Referenserna till gamla filmer som King Kong och The Shining, för att inte tala om den onda dockan Chuck, gör det hela extra roligt för oss som kanske inte är den egentliga målgruppen.
Dessutom blir det naturligtvis så att det finns onda skurkar som inte alls vill se Wade Watts vinna inte bara äran, utan även förmögenheten.
Så handlingen förflyttas tidvis till real life. Mycket tack vare att Wade Watts råkar avslöja sin riktiga identitet eftersom han förälskat sig i Art3mis. Så det blir lite romantik mitt i all dramatik.
Spielberg har också valt okända skådespelare till huvudrollerna. Tye Sheridan är alldeles utmärkt som datanörden Wade. Han lyckas få fram den osäkerhet som finns hos en kille som tillbringar all sin tid i en låtsasvärld.
Jag gillar också Olivia Cooke som spelar Art3mis, eller Samantha som hon heter i verkligheten. Och då kan du säkert räkna ut att de träffas – på riktigt.
Hanna John-Karmen spelar en riktigt otäck figur, F' Nale. Hon faktiskt känns värre än den där riktiga superskurken, Sorrento, som gestaltas av Ben Mendelsohn på ett sätt som nästan blir parodi.
Hur som helst är det här riktigt bra och jag gillar förstås också sensmoralen. Nämligen att det är livet utanför datorn som är det som i slutändan betyder något för oss människor.
”Nämligen att det är livet utanför datorn som är det som i slutändan betyder något för oss människor.”