Vikten av att barn lär sig programmera är på mångas läppar.
EU beräknar att antalet programmerare som saknas år 2020, med nuvarande utbildningstakt, är närmare en miljon stycken. En kartläggning i Umeå visar att cirka 1 150 nya programmerare behövs inom tre år i Sverige.
Moderaterna vill införa programmering som skolämne från årskurs ett, vilket Storbritannien införde redan hösten 2014 och som Finland inför nästa år.
MIT-program
Ett av systemen som de brittiska barnen använder är Scratch, ett pedagogiskt system som framtagits av det amerikanska universitetet MIT. Det är samma program som under hösten guidar barn i Skellefteå mellan 9 och 13 år genom kodernas och algoritmernas värld.
– Det är första gången vi finns här i Skellefteå. Vi är nio volontärer som lär ut programmering till 20 barn under hösten här på Norrhammarskolan, säger Per-Henrik Börjesson, kodstugeledare.
Han frivilligarbetar för organisationen Kodcentrum, som håller i gratiskurser för barn med alla socioekonomiska bakgrunder då de menar att ”digital kompetens i framtiden är en förutsättning för att kunna ta del av viktiga samhällsfunktioner och demokratiska rättigheter.”
Kursen i Skellefteå är resultatet av ett nära samarbete mellan Skellefteå kommun, Norrhammarskolan och näringslivet på initiativ av Magdalena Kågström, kommunens IKT-utvecklare för skola och förskola.
Robotlekar
På onsdagskvällen träffades barnen för andra gången, och fick med varsin bärbar dator utveckla ett bilspel med djur och insekter. En som höll på att bli klar med uppgiften var Filip Lundberg, 13 år:
– Det är kul att få datorn att göra det man vill. Jag får ut min kreativa sida, säger han.
Filips pappa är själv programmerare, och kursen har fått honom att funderar över om han själv vill bli det. Under de närmaste veckorna kommer att han att få lära sig lättare varianter av hur man utvecklar fotbollsspel, och få uppgifter med fokus mot berättande.
Några av barnen lekte i klassrummet bredvid. ”Robotleken”, där en av volontärerna ska ledas från ena sidan av klassrummet till den andra via kommandon som barnen skriver på tavlan.
– Som jag tolkar leken handlar den om att barnen ska lära sig att planera kommande händelser. Att bygga en förståelse för hur komplext programmering kan vara, att ”berätta” varje rörelse, säger Joakim Brännström, lekledare.
"Styra roboten roligast"
Syskonen Signe och Nelly Karlsson tyckte att robotleken var rolig.
– Det var kul att få skriva på tavlan, säger Nelly.
– Nej, att få styra roboten var roligast, säger Signe.
Jonatan Brännström, 12 år, tyckte att leken var ganska lätt men lärorik.
– Jag lärde mig att robotar bara uppfattar datorkod och inte mänsklig kod, säger han.
Röd tråd
Barnen får hela tiden vara kreativa, styra över vad som sker och tänka till själva. Det handlar inte om att drilla barnen till att bli programmerare, utan om att ge dem förståelse för tänkandet bakom.
Per-Henrik Börjesson säger att Kodstugan varvar programmering med lek för att öka förståelsen på ett pedagogiskt sätt.
– Programmering innehåller många svåra ord, som loopar och algoritmer, och vi följer ett pedagogiskt program som är framtaget av Kodcentrum. Det är en som en röd tråd som bygger upp barnens kunskap.
Programmering överallt
Han menar att programmering är bra att lära sig även om man inte använder det i sitt arbete.
– Det finns så mycket som styrs av datorer i dag. Mikrovågsugnar, robotgräsklippare. Att kunna programmering underlättar förståelsen av saker, säger han.
Det finns så mycket som styrs av datorer i dag. Mikrovågsugnar, robotgräsklippare. Att kunna programmering underlättar förståelsen av saker.
