Han är ordförande vid tekniska nämnden, Skellefteå kommun, och säger att 2014 års siffror visar ett underskott på 1 927 000 kronor. Enligt Ola Burström har man med sig ett underskott från 2013 på 1 720 000 kronor.
– Det innebär att vi har ökat underskottet från 2013 med 207 000 kronor. Vi har haft lägre kostnad för själva snöröjningen och högre kostnad för halkbekämpning. Då ingår både att lägga ut och sprida sand och grus samt att ta bort den.
Vintrarna häruppe ser ju ungefär likadana ut. Är det så svårt att planera för snöröjning?
– De ser väldigt olika ut och allt spelar in. Snöar det på helgerna, så blir det dyrare och så har det sett ut ett antal gånger i vinter. Sedan ska vi ploga och siktröja och även transportera bort snön.
Han säger också att snöröjningskontot fick egen budgetrad 2013. Då ökade också kommunfullmäktige anslagen för snöröjning från 18 miljoner kronor till 24 miljoner kronor. För att ha sund kontroll för man också statistik.
– Vi tittar på tidigare år och försöker beräkna kostnaden utifrån det.
Poster som ingår i snöröjningskontot är alltifrån ren snö- och halkbekämpning till siktröjning, plogning bortforsling av snö samt även att sätta upp så kallade snöpinnar (pinnarna som markerar vägrenen) vintertid.
2013 togs även beslut om att budgetavvikelser på snöröjningskontot delas mellan tekniska nämnden och kommunfullmäktige.
– Om vi gör ett överskott så lämnar vi tillbaka 50 procent och tar med oss 50 procent och gör likadant om det blir ett underskott, säger Ola Burström.
Kan man förändra regelverket för när snöröjning ska ske på vissa vägar för att balansera budgeten?
– Vi har vissa mått för när snöröjning ska ske och vi försöker hålla en rimlig standard, säger Ola Burström.
Tidigare år har vi haft mycket större underskott.