Grönsaken som skräms

Den orangea pumpan med urkarvade ögon och stort gap är halloweens mest kända symbol. Men är verkligen pumpans huvudsakliga uppgift att skrämma sin omgivning? Och varför blev just den en symbol för den rysliga högtiden?

Foto: Norran

Not Found2014-10-28 10:00

Precis som de flesta högtider härstammar halloween från USA, men inte helt oväntat går dess historia att spåra betydligt längre bak i tiden. Högtiden är nämligen en vidareutveckling av de förkristna kelternas firande av Samhain (som betyder "november" på ett flertal keltiska språk). Eftersom högtiden tog farväl av en period och välkomnade vintern räknar många också den som det keltiska nyåret. Men Samhain handlade inte bara om att göra färdigt allt inför det kallare halvåret utan man trodde också att andeväsen blev extra aktiva under firandet av denna högtid. En inte helt så ovanlig övertygelse. Även i Sverige var det förr vanligt att människor förknippade högtidsdagar med övernaturliga krafter, midsommarafton är ett exempel.

Övertygelsen om att häxor och demoner var närvarande under Samhain är också anledningen att lyktan gjord av en pumpa kom till. Historien bakom lyktan säger att en smed med namnet Jack egentligen skulle ha hamnat i helvetet efter sin död, men lyckades lura djävulen. Eftersom Jack inte gjort sig förtjänt av en plats i himlen blev hans öde istället att utan ro i kroppen vandra runt på jorden. För att kunna se var han satte ner fötterna fyllde han en rova med glödande kol och använde den som lykta. Det finns åtskilliga varianter för hur grönsakslyktan, som fick det passande namnet jack-o'-lantern, uppstod men alla har samma man i huvudrollen.

Förutom en populär sägen blev just den urgröpta rovan med ett ljus i, istället för glödande kol, en symbol för Samhain. Exakt hur eller när lyktorna började karvas för att efterlikna ondsinta varelser är dock oklart. Historiker tror dock att det fenomenet uppkom betydligt senare och ett av många bevis som pekar på det är att Robert Burns inte nämner några ansiktsbeklädda pumpor i sin kända och mycket långa dikt "Halloween" från 1786. Men just traditionen att använda grönsaker som lyktor har sedan länge varit välspridd. Även i Sverige finns det historier om ungdomar som under början av 1800-talet brukade gröpa ur foderbetor och andra rotfrukter för att göra lyktor. Ungdomarna ska sedan ha gått runt och skrämt folk. Hyssen skedde dock inte i samband med någon specifik dag eller högtid.

När irländska emigranter kom till USA runt 1850 tog de också med sig traditioner från hemlandet. En av dessa var firandet av Samhain. Naturligt blandades traditionen med redan existerande. Några exempel är den mexikanska högtiden Dios de los muertos ("De dödas dag") och Englands Guy Fawkes day. Blandningen resulterade till att högtiden All hallow's eve (halloween) uppstod och ljuslyktorna fortsatte att vara en viktig attiralj men med några justeringar. Rovorna ersattes med pumpor, en redan populär grönsak under den amerikanska skördeperioden.

Om människor verkligen karvade ur pumpor i samband med All hallow's eve för ändamålet att skrämma omgivningen är oklart. Till en början var det möjligtvis så, men sedan fungerade nog lyktorna som en avdramatisering av rädslan för att onda andar skulle dyka upp. Att göra något roligt av ett annars skrämmande dygn. Men precis när det gäller mycket annat har populärkulturen en skuld i pumpans rykte som skräckinjagande. Redan i Washington Irvings roman "The legend of Sleepy Hollow" (1820) har en huvudlös och kallsinnig ryttare en ljuslykta gjord av en pumpa hängandes på sin sadel. Betydligt senare i litteraturens värld, 1981 för att vara exakt, blev en karaktär med namnet Jack O'Lantern porträtterad som skurk av serieförlaget Marvel Comics. Med en brinnande pumpa som huvud har han slagits mot bland annat Spindelmannen och Captain America. Och var är då denna Jack O'Lantern uppvuxen? Jo, i Sleppy Hollow i Illinois. Det verkade också som att Marvel Comics tyckte att pumpor passade bra i serietidningsvärlden. För 1993 intog Lord Pumpkin, en ny skurk med en pumpa som huvud, serietidningsvärlden. Även i filmvärlden har pumpan använts som skräckrekvisita. I filmen "Pumpkinhead" (1988) söker en pappa hämnd efter att ha förlorat sin son i en tragisk olycka genom att lägga skulden på ett ungdomsgäng. Han bestämmer sig för att skapa ett monster av en pumpa och resultatet blir en gigantisk best som inte skonar något, eller för den delen, någon. Filmen fick ett ljummet mottagande och många påpekade att skräcken i den tänkta skräckfilmen inte var särskilt stor. Trots att skaparen av "Pumpkinhead" förvandlade monstret till att hellre likna en alien ur Ridley Scotts filmer med samma namn än en pumpa. Och inte heller har Marvel Comics Jack O'Lantern eller Lord Pumpkin synts till särskilt mycket i serietidningarna utan istället vidareutvecklade förlaget främst den förstnämnde och skapade Green Goblin. En betydligt läskigare och mer ondsint skurk som har porträtterats i serietidningar och i ett flertal Spiderman-filmer. Kanske är det helt enkelt så att pumpor inte skräms tillräckligt bra? Trots allt handlar det bara om en grönsak, eller frukt som vissa kallar den. Eller åtminstone har uppfattningen blivit så tack vare vårt moderna firande av halloween, då det rysliga har förvandlats till lek.

undefined
Vanlig attiralj. Pumpor i ett överflöd är en vanlig syn i samband med halloween eller All hallow's eve som det heter i USA.
undefined
Avancerat. I vissa sammanhang liknar pumpalyktor hellre konstverk än utsmyckningar. Dessa, med mer avancerade urkarvningar är några exempel.
undefined
Gladare ansikten. Numera har de urkarvade pumpornas ansiktsuttryck blivit glada och lite lekfulla snarare än ondskefulla.
undefined
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om