Skolministern höll inledningsvis ett föredrag, där temat var hur skolan kan skapa förutsättningar för att fler elever ska lämna grundskolan med behörighet till gymnasiet. När åhörarna fick ställa frågor hamnade dock fokus på lärarna och framför allt kring det så kallade "lärarlönelyftet", där regeringen avsatt pengar för att höja lönerna för drygt 40 procent av alla lärare.
Att detta skulle medföra vissa svårigheter, är något som Fridolin varit fullt medveten om.
– Det är klart det blir en jättesvår uppgift för bland annat rektorer, och det är klart att det kommer upplevas som svårt och orättvist för många. Det är enormt svårt att gå in med en sån här insats utan att det får den effekten till att börja med, säger han.
Press på ansvariga
Det är just rektorerna som ska bestämma hur lönelyftet fördelas bland lärarna, och upplägget är i grunden anpassat för att gynna de som stannar inom yrket.
– Det här är ju ett system som är tänkt att när man stannar och utvecklas i yrket och på skolan, ska man också kunna komma i fråga för ett lönelyft, förklarar Fridolin.
På sikt är tanken att få så många lärare som möjligt att stanna inom yrket. Han berättar hur de tidigare gjort en uppföljning där det framkommit att var fjärde lärare hade lämnat yrket av annat skäl än pension.
– Då har det handlat om två saker: lönen och arbetsmiljön. Ska vi få lärare som stannar, trivs och utvecklas i yrket måste vi därför både höja lärarlönen och förbättra arbetsmiljön, fortsätter han.
Fridolin berättar också hur allt lösts genom ett samarbete med SKL, och att de tillsammans kommit överens om detta system.