De två blå plasttunnorna som är fyllda med strömming står i garaget hemma hos Bertil i Örviken. Själva jäsningen tar mellan åtta och tio veckor och nu är de små delikatesserna färdiga att ätas. I dag är det visserligen surströmmingspremiär, men det är inget som de tre strömmingsinläggarna bryr sig om.
– Vi äter strömmingen när den är klar, fastslår Bertil.
Endast en gång har trion misslyckats med sin surströmming. Det året hade de kommunalt dricksvatten i saltlagen, till skillnad mot alla andra år då de använt eget brunnsvatten i processen.
– Strömmingen jäste inte det året, säger Bertil och försäkrar att de inte kommer att göra om samma misstag någon fler gång.
För att fisken ska mogna kontrollerat så måste temperaturen vara mellan 15 och 18 grader. När jäsningsprocessen ska avbrytas avgörs av hur strömmingen luktar och smakar.
– En bra surströmming ska vara fast och röd i köttet, dessutom ska benen släppa lätt, säger Tomas.
Allt började på Höga Kusten där Bertil och Tomas kom i kontakt med Ruben Madsen. Han kallas även Surströmmingskungen och sitter i Surströmmingsakademin.
– Ruben tyckte vi borde prova att göra vår egen strömming, säger Bertil.
Bröderna var inte svårövertalade. Första året saltade de in 5 kilo strömming tillsammans med kompisen Staffan Augustin. Nu, tio år senare, har trions produktion ökat.
– I dag använder vi ungefär 50 kilo strömming som paketeras i ett hundratal burkar.
Första åren fiskade de själva, men nu köper de strömmingen av Gunnar Hedlund, yrkesfiskare i Skelleftehamn. Det är viktigt att fisken är färsk och att den är fångad lokalt, anser de.
Kejsar Ludvig Surströmming, som trions strömming heter, är döpt efter ett sund i Skellefteås skärgård. Surströmmingstillverkningen är en hobby och endast för eget bruk, påpekar bröderna.
– Det är egentligen enklare att köpa färdig surströmming i affären än att göra den själv, men det är en rolig grej, förklarar Bertil.
Det är egentligen enklare att köpa färdig surströmming i affären än att göra den själv.