Oklart. Cecilia Udin vid försäkringskassan pekar på att det finns kunskapsbrist angående ME hos läkare. Bilden är ett montage. Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT.
Eftersom vi har fått en fullmakt av Sture Eklund kan vi prata öppet med försäkringskassan om hans fall.
Enligt Cecilia Udin, nationell försäkringssamordnare vid försäkringskassan, har de tittat på Sture Eklunds vanliga arbetsuppgifter och ställt dem mot läkarnas uppgifter om hans problem.
Läs även: Sture blev sjuk av ett myggbett – nu kämpar han för ersättning
I läkarens anteckningar står bland annat att han beskriver uttalad uttröttbarhet fysiskt och psykiskt, behov av lång återhämtning, huvudvärk, nedsatt minne och koncentrationsförmåga, svårigheter att lära in nya saker, svårigheter att hålla ögonen öppna, problem med andfåddhet, nedsatt gångförmåga, svaghet och tremor i höger hand, känslighet för ljud och ljus. Han har svårt med finmotoriska moment och han måste vila både före och efter lättare matlagning. Läkaren har även noterat sina egna observationer som syns i läkarintyget på uppslaget.
För en lekman framstår det som om han har svårt att klara vardagen, än mindre att arbeta. Hur kommenterar du det?
– Vid vår försäkringsjuridiska bedömning har vi tittat på hans besvär men ändå bedömt att han har arbetsförmåga i sitt arbete, konstaterar Cecilia Udin.
Hon utvecklar svaret:
– Diagnosen är en del, men ännu viktigare är vad den ger för begränsningar för personen. Läkaren ska intyga vad de observerar och det är utifrån de uppgifterna vi bedömer aktivitetsbegränsningar och funktionsnedsättningar, säger hon.
Här konstaterar de att läkaren inte kunnat se mycket som stödjer besvären som beskrivs.
Sture tycker att han skickat massor av läkarintyg, sex stycken i år. Vad krävs mer för att bevisa att han har arbetsoförmåga?
– Det är svårt att säga vad som krävs och inte krävs. Det viktiga är att läkaren beskriver allt som finns att beskriva när det gäller diagnosen, säger hon.
– Arbetsgivaren är även skyldig att anpassa arbetsuppgifterna så att man kanske kan vara kvar trots begränsningar.
Undertecknad berättar att Sture Eklunds arbetsgivare inte tycker han kan vara kvar. Att han har kollapsat två gånger och blivit hämtad med ambulans. Att han varit tvungen att be en arbetskamrat följa honom på toa. Att han nu jobbar hemifrån, men att även det är tufft.
Hur ser du på det?
– Jag kan inte detaljerna i det här ärendet, säger hon.
Är läkarna för dåliga på att skriva intyg?
– Om vi ser att underlaget måste kompletteras så ber vi dem komplettera det som saknas eller är otillräckligt, säger hon.
Försäkringskassan har i det här fallet tidigare hänvisat till brist på objektiva fynd. ME-förbundet tar även upp detta som ett generellt problem.
Hur gör ni bedömningar när det gäller sjukdomar som inte kan diagnosticeras med objektiva fynd?
– Läkarna får beskriva symtom och verifiera diagnosen så gott det går. Försäkringskassan har i oktober gjort en skrivelse till Socialstyrelsen om att det behövs försäkringsmedicinska beslutsstöd när det gäller ME. Det skulle kunna hjälpa läkare vid sjukskrivning, säger hon.
I skrivelsen konstaterar försäkringsdirektör Lars-Åke Brattlund att det finns många skilda åsikter om orsaker och behandlingsstrategier för ME, i läkarkåren och inom forskning. Syftet med skrivelsen är att få ett förtydligande av det medicinska läget.
I en artikel i Dagens medicin får han en fråga om hur rättsäkra besluten är i dag. Han svarar att:
”Ju mer oprecis vetenskapen är, ju mer osäkra blir våra ställningstaganden.”
ME-förbundet hävdar att bedömningar varierar mellan läkare och handläggare hos er. Hur ser du på det?
– Det är viktigt för oss att stötta handläggare genom handläggning om lagens intentioner. Alla har ett bedömningsutrymme men varje bedömning är unik, beroende på begränsningar, nedsättningar och arbetsuppgifter. Det är klart att om det fanns ett beslutsstöd kunde vi stödja oss på det när det gäller sjukskrivningstid.
Sture är kritisk till att handläggare inte velat träffa honom. Vad anser du om det?
– Våra handläggare ska träffa och prata med personer som det finns behov av att träffa. De ska även ha ett möte med arbetsgivaren och den behandlande läkaren. Här kanske man inte har tyckt att det funnits någon mening då man anser att han kan jobba. Det är i så fall viktigt att handläggaren talar om varför det inte finns behov av att träffas, säger hon.
Har jag förstått rätt. Kontentan är att ni anser att hans besvär inte är på riktigt och att han därför kan jobba?
– Fast jag tycker inte att man ska se det så. Vi har bekräftat att han har besvär men vi bedömer att han kan klara sitt arbete.
Hon tillägger:
– Det finns alltid möjlighet att gå vidare. Ett beslut kan omprövas och om man fått avslag där kan man gå vidare till förvaltningsrätten, säger Cecilia Udin.
Läkarna får beskriva symtom och verifiera diagnosen så gott det går.
