Krafttag behövs. Rektor Dan Forsberg vill ge en tydligare bild av vad yrket innebär egentligen. Foto: Leif Andersson.
– Det ser inte så bra ut, men det är faktiskt fler elever än i fjol, berättar rektor Dan Forsberg.
– På skogssidan har det gått neråt sedan 2010, men vi har 11 djurelever, det är ett rekord.
Skogsinriktningen kommer absolut finnas kvar, säger han.
– Men vi måste göra ett krafttag med rekryteringen, med branschen också. Det är en viktig näring här och vi är den enda utbildningen i Västerbotten, det vore märkligt om den inte fanns här uppe.
Utbildningen har i samarbete med branschen försökt förmedla en bild av hur annars skogsarbete ser ut idag.
– Det är väldigt annorlunda än förr. Vi har haft svårt att få ut en riktig bild av det.
Något annat som påverkat är gymnasiereformen som kom 2011.
– Den var inte till vår fördel. Budskapet det medförde blev lite att om du väljer ett yrkesprogram på gymnasiet så är dörren stängd för högskolestudier.
Ändå väljer ungefär hälften av eleverna att läsa till kurser som ger dem behörighet till vidare studier.
– De elever som är mer framåt har i regel jobb innan de är klara med utbildningen här.
Det är nio elever i klassen, varav två tjejer. En av dem är Sofie Nygren, 16 år.
– Jag vill jobba med maskiner och vara i skogen, förklarar Sofie rätt och slätt.
Hon har vuxit upp med skogsbruk i Vännäs.
– De flesta av mina vänner från grundskolan går samhälls eller bygg. Men de tycker att det här passar mig, det har alltid varit så.
Alla i klassen bor inackorderade på skolan, men de flesta åker hem på helgerna.
– Det är ett kliv ut i verkligheten, säger Sofie.
– Det funkar, instämmer Lukas Mattsson, från Nordmaling.
De ser båda fördelarna med en liten klass.
– Det finns mer tid till oss var och en.
Tanken är att jobba som skogsmaskinförare efter gymnasiet, berättar de. Och utsikterna är goda, yrket har fler tjänster att erbjuda än folk som utbildas till det.
– Man kan säga att varje utbildad elev har två arbetstillfällen direkt. Enligt statistik från SLA, Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, så finns ett behov av ungefär 500 skogsmaskinförare per år. Det är ungefär 300 per år som utbildas, säger Dan Forsberg.
Men att vara garanterad jobb räcker visst inte till.
– Förklara för mig hur ungdomar tänker?
Han tror att ett skäl kan vara att bilden många unga har av skogsmaskinförare är förlegad.
– Det är inte en gubbe i en dyngig jacka. Du kör en högteknologisk maskin och behöver inte dynga ner dig. Du jobbar ensam, men det innebär också att du inte behöver ha en arbetsledare hängandes över dig. Inget träd är det andra likt så det finns variation i arbetet också.
Visserligen är det framförallt äldre män som är skogsmaskinförare, medger han.
– Men det innebär också att det finns ett stort behov av nya förare. Och tjejer gör det minst lika bra, om inte bättre. Det du måste ha är en känsla för skog och natur.
Skolan har jobbat för att underlätta för eleverna, framförallt de med lång resväg som får gratis transport mellan Lycksele och Burträsk via Vindeln eller Norsjö på måndagsmorgnar och torsdagseftermiddagar. Fyra dagar i veckan arbetar eleverna på skolan, på fredagar har de fjärrundervisning.
– Eleverna tycker det är kanonbra och vi ser att de är fokuserade och jobbar.
Och fokusen har gett resultat, menar han.
– Vi har gjort en undersökning för att se hur det ser ut för eleverna sen tio år tillbaka. Två av tre jobbar som maskinförare och ungefär 15 procent är entreprenörer eller medentreprenörer.
De får stöd från branschen för att locka elever, berättar Forsberg.
– Men i grunden tror jag det handlar om att vi måste skapa en ny bild av yrket. Ungdomarna som ska välja till gymnasiet väljer oftast det de tycker är kul. Man kan få uppfattningen av att många av dem tror att livet tar slut efter 30.
Det finns ett behov av ungefär 500 skogsmaskinförare per år, och cirka 300 per år utbildas
Arbetsuppgifter. Sofie kör skotare i simulatorn. Foto: Leif Andersson.
Naturlig koppling. Både Lukas Mattsson och Sofie Nygren har skogsbruk i familjen. Foto: Leif Andersson.