Snart. Mätare för blodförtunnande medel är på gång.
Kurt Boman tror att det skulle minska behovet av läkar- eller sköterskebesök. Istället för att skicka prover med buss kan det här spara tid.
– Det finns utrustning för att mäta det mesta på distans, exempelvis blodtryck, puls, blodsocker, kolesterol och blodvärde. Redan i dag används mätapparater för att mäta blodtryck och behandlingsresultat med blodförtunnande medel, Waran, så att dosen blir korrekt, säger han.
Andra mätningar
Resultaten skickas in till vårdpersonal och granskas. Avviker de på något sätt blir man som patient uppringd.
– Det är inte konstigare än en diabetiker som mäter blodsocker och doserar insulin själv, säger han.
Han tänker att det även skulle kunna användas för exempelvis snabbsänka, för att hitta markörer för hjärtsvikt och hjärtinfarkt och urinprover.
Går långsamt
Egentligen, hävdar han, behövs bara en välutbildad patient, en mätapparat och en sticka för blodprovet.
– Patienterna gillar det, tekniken finns, men det är långsamhet i landstingets organisation som sätter stopp för att nyttja tekniken. Man menar att det tar resurser att lära patienterna att använda apparaterna och de kostar en del, men jag vill hävda att självtester och självdoseringar är mycket kostnadseffektiva, vilket nyligen visats för självdosering av Waran. Det pågår nu ett arbete för att få in fler saker, såsom blodtryckskontroller, säger Kurt Boman.
Vem betalar?
Han tror den stora utmaningen blir att ändra arbetssättet inom vården och få till nya betalningsformer.
– Hur ska betalning ske exempelvis om patienten gör egna tester? Hur blir kostnaden vid rådfrågning av sjuksköterska eller specialist? Det är sådant som måste lösas, säger Kurt Boman.
