Försörjningsstöd det som förr kallades socialbidrag, är en viktig livlina för utsatta människor i kommunerna. Det är riksdagen som bestämmer den norm som ska gälla för kommunerna, en norm som kommunerna kan överskrida.
– I Skellefteå betalar vi ut pengar enligt den fastställda normen. Under vissa år på 1990-talet låg vi något över normen, nu gäller normen men handläggarna har en frihet att ta individuella beslut.
År 2011 låg kostnaderna för försörjningsstöd på 75 miljoner kronor. Sedan har en jämn minskning skett. Fjolåret landade på 65 miljoner kronor i kostnad.
– Den största anledningen till minskade kostnader är att arbetslösheten minskar. För den grupp som lever längre tider på försörjningsstöd sätter vi in extra åtgärder för att hjälpa hushållet.
Ensamhushåll
Vilken grupp är det då som oftast uppbär försörjningsstöd?
– Det är ensamhushåll i åldersintervallet mellan 30 och 40 år. Det finns enstaka hushåll över 65 år som också får stöd av oss.
Ensamförälder är också en grupp som ibland tvingas söka försörjningsstöd. När det gäller utrikesfödda utgör de en ganska liten grupp av de 1600 hushåll som har försörjningsstöd, det rör sig om cirka 300 hushåll.
Krav ställs
Det har funnits enstaka år på 1990-talet då försörjningsstöd utbetalades till över 2 000 hushåll. Det finns också enstaka år då kostnaderna varit nere i lite drygt 40 miljoner kronor per år.
Vad räcker då försörjningsstödet till?
– Det ställs krav på att man ska avvara kapitalvaror, som exempelvis bil och stuga innan pengar kan utbetalas. Och när man väl får stöd räcker det inte till mycket utöver livets nödtorft, säger Pär Åhdén.
Den största anledningen till minskade kostnader är att arbetslösheten minskar.