Markus Boman, läkare, anser att forskningsbaserad behandling behövs. Foto: Britta Stenberg
Marcus Boman är läkare, psykiatriker och expert i frågor som rör drogberoende. Han beskriver den komplexa process som en drogberoende person hamnar i och varnar för okända preparat.
Vad händer i kroppen hos den som knarkar?
– Man skulle kunna säga att hjärnan kidnappas. Det handlar inte enbart om en svag karaktär hos den som tar droger, utan det är så mycket mera. Går man ner på kemisk nivå är det receptorer i hjärnan som förändras, kroppen sparar på droger och man behöver dem för att inte bli allvarligt sjuk, men blir samtidigt sjuk av drogerna också.
Stad och inland, finns det skillnader i åtkomsten av droger?
– Det som mer kännetecknar inlandet kan vara att ungdomarna tar det som finns tillgängligt. Och det är inte bara en drog, inte ens en huvuddrog, utan kan vara allt från spice, amfetamin, cannabis, alkohol och opiater. Man går i anhörigas medicinskåp, tar vad man hittar. Det är en blandad bild.
Hur kommer de som bor i glesbygd över droger?
– Det finns langare som säljer och internet, De förgiftningstillfällen och psykosgenombrott jag sett har skett på droger som inte ens är narkotikaklassade och som man inte vet vad det är. Man har beställt och fått hem, vet inte alltid vad man får och inte hur det ska doseras. Gränsen är hårfin mellan kick och medvetslöshet.
Finns särskilda riskgrupper?
– Ofta finns en samsjuklighet. Det vill säga att den drogberoende också har någon form av parallell psykisk problematik. Personer med grundläggande psykiska störningar av social karaktär ligger ofta inom riskgrupperna. Och har man väl hamnat i ett drogberoende, kan det leda till att man inte får betyg i skolan, som i sin tur leder till att man inte får jobb och så vidare.
Botemedlet är behandling. Marcus Boman förordar behandling där forskning ligger till grund.
– Kunskap baserade på forskningsstudier väller fram just nu. Både svensk och utländsk sådan.
