Foto: Veronica Häggmark.
Det började med en öroninflammation för två år sedan, när han var tre år. En vanlig penicillinkur hjälpte inte, utan deras son fick äta i 14 dagar. Sen dröjde det väldigt länge innan de fick en förfrågan inom sjukvården om de hade kollat upp sonens hörselfunktion, efter en sådan kraftig öroninflammation.
– Från tre olika håll sa de att vi måste kolla hörselfunktionen för att se om öronen fungerade bra, säger Ulf.
– Till slut efter tjat och gny fick vi göra ett hörseltrycktest, fortsätter han.
Sonen var princip döv
Testet visade att deras son var i princip döv på bägge öronen. Där började de många kontakterna med öronmottagningen. Förra året blev det elva besök, åtta i Skellefteå, ett i Umeå och två i Stockholm, (i samband med en minisemester).
Även efter att rör har opererats in har sonen fått återkommande öroninflammationer, vilket i sig inte är onormalt men de infektionerna har lett till blödningar som har koagulerat och täppte till örongångarna. Vanliga örondroppar har inte hjälpt.
– Utan de har varit tvungen att använda en slags dammsugare och suga ut det ur örat, säger Ulf.
Det var en sådan obehaglig upplevelse för deras son att han utvecklade en rädsla för att gå till sjukhus.
– Detta gjorde allt ännu jobbigare och det krävs i stort sett att vi båda är med för att det ska gå, säger Ulf.
Dålig erfarenhet
Han berättar om en händelse som inträffade när de var i Umeå, eftersom det var sommarstängt i Skellefteå. De två läkare som undersökte sonen ville ge honom lugnande för att de inte klarade av att undersöka honom.
– Det var personal som var väldigt arrogant. De vågade inte riktigt titta in i örat och visste inte vad de såg när de tittade in i örat. De sa ”Ja, kanske ser jag en trumhinna där inne, eller är det någonting annat”, berättar Ulf.
– Det var en katastrofal upplevelse, forsätter han.
I slutet av maj i år ska deras son göra en ny operation i Skellefteå. Efter cirka tre veckor brukar det vara återbesök.
– Då kommer vi till den punkt, att vi måste till Umeå nästa gång, säger Jeanette.
Sjukhusbyte
Men de har funderingar på att byta till Sunderby sjukhus eftersom Jeanettes föräldrar bor nära sjukhuset.
– För oss blir det mindre problem att åka dit, bättre väg, det går fortare att åka dit, sjukhuset har bra rykte, boende och extra avlastning om det skulle behövas, säger Ulf.
Något de är kritiska till är att det kommer att ta hela dagen att åka på en läkarundersökning. Idag får de VAB (vård av barn), när de åker iväg, men alla får inte det utan förlorar en hel dags inkomst. Även om man åker till Sunderby sjukhus förlorar man en hel dag, men andra fördelar väger upp i jämförelse med Umeå.
– Skillnaden mellan en timme och åtta är stor, säger Ulf.
Ulf poängterar att det är lite lättare för honom att åka, eftersom han är egenföretagare. Men för dem som inte är det kan det bli lite mer problematiskt.
Om de åker ner till Umeå på kontroll, så innebär det att någon släkting eller vän måste hämta deras dotter som är två år äldre på fritids för några timmar.
– Hon är ju för ung för att ha ansvaret att vara hemma själv, säger Ulf.
– Operationen i maj kan innebära att vi har fem, sex läkarbesök framför oss i år. Det är omöjligt att veta innan om det går bra eller dåligt, säger han.
Han säger att det jobbigaste kommer att vara att man tappar hela arbetsdagar och det kommer att vara ett obehag för pojken att åka långa sträckor för att träffa en läkare en kort stund. Han missar även sin pedagogiska träning på förskolan.
– Och våra erfarenheter av läkare i Umeå är ju inte positiv, "so far", säger Ulf.
Lika vård i Sverige
De bodde tidigare i Stockholm där vården, trots sina brister, fungerar mycket bra och där alla avstånd är korta.
– Det ska vara god vård var man än bor, man kan inte förutse om man får ett öronbarn, säger båda.
Vårdgivare måste ta hänsyn till samhällskostnaderna, särskilt när man har med barn att göra, förenkla vården och ha den nära. Samhällskostnaderna får inte öka i större utsträckning än besparingarna i verksamhetskostnader vid förändringar inom vården.
– Den kalkylen verkar ju vara obefintlig i det här beslutsunderlaget vilket är mycket bekymmersamt, säger Ulf.
Det ska vara god primärvård var man än bor, man kan inte förutse om får ett öronbarn
