Riksdagsvalet i septemberblev ett bakslag för de borgerliga partierna i Västerbotten. Både Folkpartiet och Kristdemokraterna förlorade sina enda mandat samtidigt som Moderaterna backade från två till ett mandat.
Däremot återtog Socialdemokraterna det mandat partiet förlorade vid förra valet. För första gången tog också Sverigedemokraterna ett mandat i länet.
Marginalerna är ofta små när platserna ska fördelas. Ett exempel är att Veronica Lindholm, Skellefteå, knep Socialdemokraternas femte mandat trots att partiet stod stilla på 42 procent.
Därmed blir extravalet i mars en möjlighet för somliga och ett hot för andra. Men om det sker några förändringar och hur de i så fall kan se ut är omöjligt att svara på i dag, säger Magnus Blomgren, statsvetare vid Umeå universitet.
– Det borde ske förändringar i opinionen, men hur det vet vi inte. Jag tror att väldigt mycket kommer att avgöras av den relativt korta men intensiva valdebatten.
Vad skulle då kunna få folk att rösta annorlunda? Ja, en sak är att blocken nu har presenterat konkreta budgetförslag som väljarna kan ta ställning till. En annan är att en del av den växande gruppen som lade sina röster på SD i höstas möjligen kan vara rörligare.
– Men åt vilket håll de i så fall kan tänkas gå vet vi inte, säger Magnus Blomgren.
Han tycker också att det är svårt att sia om valdeltagandet. Orsaken är återigen att det inte finns något att jämföra med.
– Vad vi vet är att valdeltagandet brukar gå ner när det hålls många val. Det har vi sett när det har varit omval på den kommunala nivån.
Hur speciell skulle du säga att den här situationen är?
– Den är helt unik. På så många plan. Orsaken är väldigt speciell och den politiska konflikten som ligger i botten är också väldigt unik.