FÖR SKOGENS BÄSTA. Vissa arter är beroende av brända skogar.
– Västerbotten har många områden som behöver bränder, berättar Andreas Garpebring, Naturvårdsenheten, Länsstyrelsen Västerbotten och Regional projektledare av Life taiga, ett nationellt projekt inriktat på naturvårdsbränning.
Det planeras att brännas i ett antal naturreservat i Västerbotten mellan 2015 och 2019, bland andra Sjulsmyran, Jättungsmyran och Näsuddsberget.
Bränningarna sköts med en bränningsledare, bränningspersonal om cirka fem till tio personer, och utrustning för att kontrollera elden. Det tar normalt en dag att utföra bränningen, små områden i taget. Sedan följer flera dagars eftersläckning och bevakning.
– Vi bränner inte rena urskogsobjekt, utan sådana som behöver brand för att återskapas. Vi kontrollerar att vi inte har häckande rovfåglar eller stora ugglor på området.
Framförallt tallen har ett behov av brand. Den får tidigt tjock bark och de flesta tallarna överlever bränderna.
– Brandskadade tallar producerar tjära, berättar Andreas, vilket gör dem motståndskraftiga. Bara sådana tallar kan bli 400-500 år gamla.
Nya tallar har däremot svårt att etablera sig i skogar som inte brunnit på länge. Då tar granar över, vilket skapar en ogästvänlig miljö för arter som slät tallkapuschongbagge, spillkråka, svedjenäva, och goliatmusseron.
Västerbotten har många områden som behöver bränder.