Efter tio år med olika sorters p-piller, som alla gav någon form av bieffekt, fick Lina nog.
– Jag prövade säkert fyra olika sorter och gick igenom allt ifrån otroliga humörsvängningar och nedstämdhet till att kroppen svällde upp och bara sög åt sig vätska eller att jag hade konstanta mellanblödningar. Det var helt värdelöst, berättar hon.
Hon flyttade utomlands några år, där det var vanligt med preventivmetoden pessar. Det tyckte hon fungerade bra, men den ses inte som ett speciellt säkert skydd mot graviditet.
– När jag kom tillbaka till Sverige behövde jag skaffa en ny pessar, men här var det inte lika vanligt. Reaktionerna på kvinnokliniken var att det var en förlegad metod och jag upplevde att de försökte avråda mig från att skaffa en ny och istället förespråkade p-piller, som jag verkligen inte ville ha eftersom jag mådde så dåligt av det, berättar Lina.
Hon stod på sig och fick prova ut en ny pessar, men så småningom byttes också den bort.
– Tillslut skaffade jag en p-dator, när jag hade ratat allt med hormoner och pessar. Då rådfrågade jag ingen eftersom det kändes som att de bara ville prata piller, säger Lina.
Hon befann sigi ett stadigt förhållande sedan en tid tillbaka och tänkte att hon kunde pröva eftersom det inte skulle göra något om hon blev med barn.
– Men det har funkat kanon, verkligen. Det bästa har varit att slippa biverkningarna och känslan att jag inte manipulerar min kropp en massa hormoner som den inte behöver, säger Lina.
Det är fem år sedan. Idag har Lina två barn, båda planerade med hjälp av att använda p-datorn på omvänt sätt.
– Jag blev gravid på första försöket och det är för mig bevis på hur säker den faktiskt har varit, berättar hon.
Det informeras sällanom p-datorn och den finns inte angiven som preventivmetod på till exempel ungdomsmottagningens hemsida. Lina, som har rekommenderat den till kvinnliga bekanta, upplever att det råder lite allmän skepsis kring metoden.
– Jag vet ingen som inte har biverkningar av sitt preventivmedel, alla har något de inte är nöjda med. Jag tycker det är fantastiskt konstigt att unga kvinnors hälsa inte prioriteras på ett annat sätt och att vi uppmuntras att hålla på med något vi mår dåligt av, säger hon.
När Lina väntade barn lånade hon ut sin p-dator till en bekant som försökte få barn. Även hon blev med barn väldigt fort.
– Henne har jag lyckats övertyga, men hon är tyvärr den enda. Annars är spiral vanligt i min ålder och jag vet inte riktigt vad jag tycker om det. Varför ska kvinnor göra ett sådant intrång i sina kroppar när det finns andra alternativ?
Lina upplever attp-datorn är misstrodd även bland vårdpersonalen.
– När jag fått mitt första barn undrade de över preventivsituationen. Trots att jag svarade att jag hade en metod jag mycket nöjd med, var gift och hade barn, så försökte de pracka på mig p-piller igen. Det tyckte jag var konstigt och under all kritik, säger hon.
Under årenhar Lina utvecklat ett stort motstånd mot hormonella preventivmedel.
– Jag tycker att det används på ett helt sjukt sätt, som botemedel mot mensvärk till exempel. Varför forskas det inte mer om till exempel endometrios och andra kvinnliga hälsoproblem? Det är som att det är helt ointressant, säger hon.
Lina anser att det borde forskas ordentligt om vad män kan göra för att det inte ska bli barn, och att p-datorn borde subventioneras.
– Det är en jätteviktig fråga. Om män hade haft ont en gång i månaden hade det varit löst för 50 år sedan. Men det är kvinnors börda att bära, för det har alltid varit så, säger hon.
Fotnot: Lina heter egentligen något annat.
Jag vet ingen som inte har biverkningar av sitt preventivmedel, alla har något de inte är nöjda med.
