Han berättar att kommunen nu bytt upplägg när dessa hus ska utses.
– Förr gick vi ut och skrev upp vilka hus vi tyckte var fina. Sedan satte vi in listan i en pärm. När husägaren sedan någon gång sökte bygglov för något den ville bygga så blev svaret ”Nej, du har ett fint hus, så det går inte.”
Numera finns ett annat underlag och en bättre förankring. Tillsammans med allmänheten och museet tas tänkbara kandidater fram. I somras fick också allmänheten komma in med tips.
– Nu skickar vi ut ett brev där det står ungefär så här: ”Vi tycker ditt hus är fint, vi skulle vilja skydda det litegrann. Det kan bli lite krångligare när du vill bygga saker men huset får ett annat värde på sikt”. Enkelt förklarat handlar det om att vi vill ha en dialog med husägaren när den ska bygga till något, säger Enar Nordvik.
Vad krävs för att ett hus ska anses bevarandevärt?
– Viktigast är att det är en bra representant för sin tid, som hjälper oss att se årsringarna. Vi får se hur man tänkte då, på den tiden. Finns det en pigingång, eller är vardagsrummet väldigt litet? Det hjälper oss att förstå hur samhället fungerade på den tiden, säger Enar Nordvik.
Som exempel berättar han om när OS arrangerades i Mexico 1968 så gjorde det att mexiteglet blev väldigt populärt tiden därefter.
– Vi får fortsätta att läsa dessa årsringar även i nutid. Jag tyckte till exempel att det såg gräsligt ut när Erikslid byggdes. Det var en massa tinnar och torn, oseriöst med fönster mitt i alltihop. Väldigt postmodernistiskt. Men nu har jag en annan syn på det, det är hus av sin tid.
I vad för sorts hus bor du själv?
– Jag och min fru köpte hus för två år sedan. Det var ett hus som jag hade glömt bort att jag nyss hade k-märkt, det var lite kul när jag insåg det. Det är ett litet hus på Alhem, ett typiskt Gullringshus från 60-talet. Inget märkvärdigt hus på så vis, men ett hus av sin tid som är bevarandevärt.
Jag tyckte till exempel att det såg gräsligt ut när Erikslid byggdes. Det var en massa tinnar och torn, oseriöst med fönster mitt i alltihop.
Gullringshus. Själv bor Enar Nordvik i ett Gullringshus. ”När vi flyttade in insåg jag att det var ett hus som jag hade glömt bort att jag nyss hade k-märkt”, säger han. Foto: Ulf Johansson .
Foto: Foto: Ulf Johansson .
Brunnsgården 10, två hus ritade av Birger Dahlberg, det första på Brännavägen i mitten på 40-talet, det andra cirka 10 år senare. Enars kommentar: Brunnsgården, där Västerbottensteatern idag huserar, är viktig som berättelse om oss. På den tiden var Skellefteå indelat i stadskommunen och landskommunen och detta var stadshus för landkommunen. Så husen är viktiga för sin historia. Men också för sitt uttryck, så såg de moderna husen ut då, framförallt det äldre. Med modernismen skulle det vara välputsat, strikt och utan en massa tjafs. Men gärna med lekfulla och välgjorda detaljer – som Hannes Wagnstedts mosaikfönster.
Foto: Brunnsgården 10, två hus ritade av Birger Dahlberg, det första på Brännavägen i mitten på 40-talet, det andra cirka 10 år senare. Enars kommentar: Brunnsgården, där Västerbottensteatern idag huserar, är viktig som berättelse om oss. På den tiden var Skel
Ringduvan 6, Strandgatan 9: Villa Solsidan. Uppfört 1916 av kapten Bäärnhielm. Enars kommentar: Huset är en fantastisk kuliss för alla Skelleftebor som uppehåller sig kring Svandammen på Nordanå. Även här är det Pippi Långstrump-arkitektur och huset är jättestort. Det är från tidigt 1900-tal, en kort period då snickarglädjen var stor. Det är hus man blir glad av. Foto: Rune Wästerby, Skellefteå museum.
Foto: Foto: Rune Wästerby, Skellefteå museum.
Gamla seminariet, Seminariegatan 1: Uppfört 1907-08 som småskoleseminarium. Arkitekt var Viktor Åström i Piteå. Enars kommentar: Så såg seminariet ut innan det byggdes ut. Foto: Skellefteå museum (2015) samt Lundberg & Sundborg (1922).
Foto: Foto: Skellefteå museum (2015) samt Lundberg & Sundborg (1922).
Likboden vid Landskyrkan, Kyrkvägen 3: Likbod från 1840-talet. Enars kommentar: se ovan. Foto: Adam Justin Moll, Skellefteå museum.
Foto: Foto: Adam Justin Moll, Skellefteå museum.
Likboden vid Landskyrkan, Kyrkvägen 3: Likbod från 1840-talet. Enars kommentar: Det är den äldsta likboden i hela länet. Kyrkan har ju sin egen skyddslagsstiftning, men det finns en stor risk att man missar sådana här kringeffekter. Det ser ut som ett grekiskt tempel med pelarna i knutarna. Foto: Adam Justin Moll, Skellefteå museum.
Foto: Foto: Adam Justin Moll, Skellefteå museum.
Göta 12, S Järnvägsgatan 17: Flerbostadshus uppfört 1932 av Albin Brännström. Enars kommentar: Det här påminner om Björnen 21 fast det är gjort som ett flerbostadshus och därför har ett lite annat uttryck, lite naknare. Fast ambitionen är att det ska vara lite pampigare och inte ett dussinhus. Foto: Skellefteå museum.
Foto: Foto: Skellefteå museum.
Glasmästaren 1, Fältjägarv 3: Gruppboende, uppfört på 2010-talet. Enars kommentar: Ett hus som är nästan sprillans nytt. Det har valts bland annat med tanke på att stilen ansluter till Bonnstan på ett bra sätt, samtidigt som det uppenbart är ett modernt hus med sin stil och genomtänkta detaljer. Foto: Rune Wästerby, Skellefteå museum.
Foto: Foto: Rune Wästerby, Skellefteå museum.
Björnen 21, Storg 19: högreståndshus ritat 1925 av Birger Dahlberg. Enars kommentar: En årsring byggt på 20-talet när man gjorde lite pampigare hus. Det har inte hunnit bli modernism utan är kvar i klassicismen med pampiga knutar. Det är en av de sista dinosaurierna från den här epoken. Foto: Rune Wästerby, Skellefteå museum.
Foto: Foto: Rune Wästerby, Skellefteå museum.