Varför har ni så hög andel projektanställda?
– Vi är en utvecklingsorganisation och det betyder att man måste prova nya saker och då är projektform bra. Vi är en sammanläggning av verksamheten hos kommunförbundet, landstinget och delar av länsstyrelsen så tidigare fanns ett likartat antal projektanställda, men de var utspridda på fler organisationer.
Varför fördelar ni så mycket pengar till era egna projekt?
– Många gånger är det en önskan från dem som kommer med projektidéer att vi ska vara projektägare. Vi försöker, när vi bedömer att det är möjligt, att hitta andra projektägare.
Det kan uppfattas som att ni fördelar projektpengar till er själva för att er verksamhet ska växa, vad säger du om det?
– Projektpengar får inte användas på det viset. För ordinarie verksamhet finns ordinarie pengar. Sedan finns det delar vi vill utveckla och då gör vi det i projektform. Men när man upptäckt om det var bra eller dåligt blir det antingen ordinarie verksamhet om det finns pengar eller så avslutas projektet.
Thomas Hartman är kommunikationschef på 75 procent och driver projekt på 25 procent. Hur har ni tänkt där?
– Från början hade vi en väldigt liten kommunikationsenhet och vi märkte att det var en brist. Då sade vi att vi gör en projektverksamhet och när det klarnar väljer vi antingen en inriktning eller så lägger vi ned den utökade ambitionsnivån. Vad jag kan se har det varit lyckat, det innebär att vi får mer ordinarie verksamhet i form av kommunikationsverksamhet.
Ni har en förhållande vis stor kommunikationsenhet och lägger mycket krut på marknadsföring. Är det rätt satsade pengar?
– Ja, för det sker fantastiskt mycket bra och intressant i Västerbotten. Om andra får reda på det kommer de att upptäcka och vilja samverka med organisationer och företag i vårt län och människor kommer också att vilja flytta hit i högre utsträckning.
Tycker du att det är ett bra system att regioner slåss med statliga pengar och försöker locka invånare från varandra?
– Det kommer alltid att finnas en konkurrens mellan regioner. Min önskan är att vi i norra Sverige skulle slå ihop oss till en region och att vi kan samverka mer. Ibland kan jag känna att vi konkurrerar om sånt som om vi i stället samverkade skulle kunna locka företagsetableringar och annat.
Sett till hela Sverige handlar det om väldigt många miljoner som läggs på att regioner ska locka folk ifrån varandra. Skulle inte de pengarna kunna användas klokare?
– Man måste alltid diskutera hur pengar läggs. Men ska vi ha råd med saker som sjukvård, kommunalservice och annat handlar det ytterst om skatteunderlag, det vill säga att folk vill bo i Västerbotten. Då måste vi använda en del av våra resurser till att marknadsföra länet så att vi kan öka vår konkurrenskraft. Så är världen beskaffad.
Vad säger du om Po Tidholms kritik?
– Jag tycker att han måste läsa på mer. Vi har inte längre bara fokus på näringslivet och Umeå växer inte på bekostnad av kommunerna runt om. Det är inflyttning från övriga län samt födelsenettot som ger ökningen.
Jessica Tjällman