”Det kommer inte att handla om en miljöskandal”

Sedan i somras har Christer Svensson, projektledare för gator och parker på samhällsbyggnad, tagit prover på två områden i Skellefteå. ”Vi vill följa upp eventuell miljöpåverkan av järnsanden”, säger han.

Prover i bäcken. Christer Svensson, projektledare för gator och parker på samhällsbyggnad, berättar att prover har tagits i Falkträskbäcken. Foto: Susanne Lindberg.

Prover i bäcken. Christer Svensson, projektledare för gator och parker på samhällsbyggnad, berättar att prover har tagits i Falkträskbäcken. Foto: Susanne Lindberg.

Foto: Foto: Susanne Lindberg.

Not Found2015-12-05 06:15

Järnsand, som också kallas granulering, är ett restmaterial från kopparframställningen vid Rönnskärsverken. Det har i många år används som isolerande underlag vid hus- och vägbyggen i kommunen.

Men på senare tid har järnsandens miljövänlighet ifrågasatts. Den innehåller ämnen som klassas som särskilt farliga metaller och som utfasningsämnen av Kemikalieinspektionen, se faktaruta.

Från Rönnskärsverkens sida har man hävdat att det ändå är ett lämpligt fyllnadsmaterial och att kvarstående metaller är bundna och svåra att laka ut, se artikel intill.

Därför har Skellefteå kommun valt att göra prover på två skilda områden.

Det ena området är väg 372, sträckan mellan första infarten till Klemensnäs och korsningen där OK/Q8-macken ligger.

– Det var en provsträcka man byggde 1968. Det var första gången man använde järnsand som underlag till en fullskalig väg, förklarar Christer Svensson.

På fem platser längs vägen har man monterat särskilda rör med slangar inuti. Genom dessa tas prover på grundvattnet.

Vi åker till det andra området, det är vid Falkträsket. Där återfinns gator som Dansgatan, Lindögatan, Hambogatan, Sjösalagatan och Tangogatan. Det byggdes runt år 2000.

– I det här området finns 30 000 ton järnsand. Det är ett cirka 80 centimeter tjockt lager under vägen, säger Christer Svensson och tittar ned på sina skor.

Under lagret med järnsand ligger dräneringsrör som ansluter till dagvattenbrunnar. Vattnet i dessa brunnar rinner ut i Falkträskbäcken, den bäck som rinner från Falkträsket, genom bostadsområdet och vidare. Därför har man tagit prover i bäcken. Prover har även, på samma sätt som vid väg 372, tagits ur speciella grundvattenrör som ställdes i ordning i somras.

– Finns det någon spridning av järnsanden i området måste den på något sätt transporteras härifrån. Då går det via grundvattnet eller dagvattnet om det regnar mycket.

I fyra omgångar har provtagning skett, från sommaren till i höst. Allt eftersom har proverna skickats till ett laboratorium. De första svaren är redan klara.

– Jag kan säga att det inte handlar om någon miljöskandal. Den miljöpåverkan som finns är inte stor. Men det blir en fullständig redovisning senare, säger Christer Svensson.

En särskild projektgrupp, som bland annat består av personal från Rönnskärsverken och från miljöövervakningen på Skellefteå kommun, ska titta på slutresultatet och göra en bedömning – hur pass farlig är järnsanden? Det blir troligen efter årsskiftet.

I det här området finns 30 000 ton järnsand. Det är ett cirka 80 centimeter tjockt lager under vägen.

undefined
Miljöpåverkan. ”Den miljöpåverkan som finns är inte stor. Men det blir en fullständig redovisning senare”, säger Christer Svensson. Foto: Susanne Lindberg.
undefined
Rör. Prover har även tagits ur speciella grundvattenrör som ställdes i ordning i somras. Foto: Susanne Lindberg.
undefined
Prover i bäcken. Christer Svensson, projektledare för gator och parker på samhällsbyggnad, berättar att prover har tagits i Falkträskbäcken. Foto: Susanne Lindberg.

Järnsanden innehåller – enligt Skellefteå kommun

Järnsand består till största delen av järnoxid och kiseldioxid. Kalcium-, aluminium-, och magnesiumoxider förekommer i mindre mängd. Förutom ovanstående innehåller järnsanden metaller som zink, koppar, krom, molybden, nickel, arsenik, kobolt, antimon, bly, kvicksilver och kadmium.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!