Tjohoo! Känner ni hur det suger i magen?
https://www.youtube.com/watch?v=ftkPjUqXHtw
Jag har flugit småplan förr. Och då flög vi runt så där trivsamt och kollade in omgivningen. Då var det en annan pilot. Nu sitter Jan Emilsson bakom ratten. Konstflygaren.
Han spänner fast mig ordentligt i planet. Först med en fallskärm på ryggen, sedan i själva stolen. Jag får veta hur jag ska göra med fallskärmen om det behövs. Känns som en bra sak att veta.
Sedan startar han planet.
– Det här är det bästa man kan göra med kläderna på, hojtar han och ler.
Efter snack med flygledartornet får vi klartecken att dra iväg.
Det är skönt och trevligt där uppe. Fin utsikt. Sedan börjar det.
– Jag tänkte att vi börjar med en roll, säger Jan Emilsson.
Jan styr planet i en roll, alltså att vi snurrar åt sidan medan planet fortsätter rakt fram. Känns fränt! Som en kul karusell.
Sedan blir det looping. Känns också kul. Fast jisses vad kroppen känns lätt ena sekunden och som 200 kilo i andra sekunden. I ett läge försöker jag lyfta kameran. Den väger bly. Mina kinder hänger som på en blodhund.
Vi gör en kubansk åtta, som ett gammeldags Konsumtecken. Och vi gör en hammerhead, där vi flyger rakt upp, sedan stannar planet och viker sig sedan rakt nedåt! När jag sett sådana manövrar utifrån har jag fått ståpäls och tänkt på stackaren där inne. Och visst är det läskigt. Jag försöker hålla emot i instrumentpanelen. Som om det skulle hjälpa! Men det är ändå skitkul.
Jag kräktes inte en enda gång. Däremot väntade jag en stund innan jag åt middag.
Här hittade jag en annan film med Jan Emilsson. Lite värre tror jag =)
https://www.youtube.com/watch?v=6C15r2T3Gtc
Efteråt visar jag filmen på hur det såg ut inifrån.
Glad och redo innan start. Magen mår fint.
Frihetskänsla!
Stefan Lundström – också medlem i Skellefteå Aeroclub.
Händerna i luften. Bara för att visa hur lätt det var – typ =)
Vi glider förbi direkt efter starten.
Stefan Lundström på väg från planet strax innan vi ska åka iväg.
Lite fix med fallskärm och bälten innan vi lyfter.
Instrumentpanelen. En del knappar och spakar att välja på.
Åter på landningsbanan. Foto: Susanne Lindberg
Upp, upp, upp. Och sen ned, ned, ned. Kallas hammerhead. Känns ungefär så också – som en hammare i huvudet. Eller i magen.
Gott humör. Jan Emilsson sprallar och busar. Han har gjort det här förr. Det märks. Det känns tryggt. Foto: Susanne Lindberg
Ooohh! Jag kollar igenom den hisnande filmen tillsammans med Stefan Lundström och Jan Emilsson.
Före start. Här står vi, coola och avslappnade. Jag anar inte vad som komma skall.