Tillsammans med sina klasskamrater i årskurs 6 på Brännanskolan har hon demokrati på schemat den här veckan. Det sker under något som kallas tidningsveckan där eleverna diskuterar media, publiceringar och värdet av fria medier.
Men de går också igenom tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Två av Sveriges grundlagar som sammanlänkas med fria medier. Faktum är också att just tryckfrihetsförordningen firar 250 år den 2 december i år, vilket gör den till världens äldsta.
Under tidningsveckan väljer eleverna bland annat texter och bilder ur dagstidningar och diskuterar hur de kan kopplas till begreppet demokrati.
På frågan om eleverna läser tidningar, i papper eller på nätet, blir svaren både ja och nej. En som läser papperstidningen är Fredrik Hedberg.
Den text han valt att diskutera kring finns på Norrans ledarsida.
– Om den texten skulle finnas i en tidning i ett annat land som inte har fria medier så skulle den som skrivit texten kunna bli straffad, säger Fredrik Hedberg.
SO-lärarna Pekka Laine och Ulrika Lindberg tycker att tidningsveckan är viktig och Pekka Laine menar att många nog tar demokrati och fria medier för givet - inte bara ungdomar utan även andra.
Pekka Laines känsla är också att många elever inte läser tidningar eller ser nyhetsprogram på tv.
– Det är viktigt att få upp elevernas intresse för nyheter och få dom att förstå att det finns kanaler för att göra sin röst hörd, menar han.
Under tidningsveckan har eleverna också sett en film om yttrandefrihetsgrundlagen.
– Det vi också har försökt visa är vad som kan hända om vi inte har fria medier eller andra rättigheter som vi tar för givna, säger Pekka Laine.
Det är viktigt att få upp elevernas intresse för nyheter och få dom att förstå att det finns kanaler för att göra sin röst hörd.