Underskottet har varit ständigt återkommande de senaste tio åren, förklarar Peter Rönnholm, verksamhetschef för Hjälpmedel Västerbotten.
– Hjälpmedlen blir billigare och kan hjälpa mer, men de blir också fler. Området utvecklas ju konstant i takt med den tekniska utvecklingen, säger han.
Verksamhetens totala kostnadsbudget låg förra året på 76 miljoner kronor. Många hjälpmedel går till äldre inom exempelvis hemsjukvården, en verksamhet som i september övergick till kommunerna från landstinget. Fram till och med övergången var ungefär 80 procent av hjälpmedelsverksamheten kopplad till landstinget. Efter att kommunerna tog över blev förhållandet det motsatta.
När vården tidigare förskrivit hjälpmedel, har Hjälpmedel Västerbotten betalat. Det har varit en orsak till underskottet, tror Peter Rönnholm. Budgeten har inte skrivits upp i samma utsträckning som efterfrågan ökat. I dag faktureras kommunerna.
– En fara tidigare kan ha varit att hjälpmedel stått oanvända i en garderob. När kommunen får betala för hjälpmedlen kan uppföljningen säkert bli ordentligare.
Landstinget borde väl också ha kontrollerat att de används?
– Jo, naturligtvis. Men det finns alltid en risk att kontrollen är sämre när man inte själv står för kostnaden.
Täcker skatteväxlingen kommunernas kostnad?
– Hela verksamhetsövergången ska utvärderas i september, när ett år gått, säger Peter Rönnholm.
