För ett antal år sedan reste jag och min hustru genom Polen och en dag besökte vi Auschwitz-Birkenau. Guiden visade högarna med skor, glasögon och kläder. Persedlar som en gång hade tillhört någon. En människa, som under den omänskligt vidriga tågresan till förintelselägret fullbordade förvandlingen från människa till boskap. En förvandling som hade startat långt tidigare.
När jag för två år sedan läste franska i Aix-en-Provence fick jag tillfälle att besöka Camp des Milles, strax utanför stadskärnan. Ett deportationsläger där judar förvarades innan den slutliga transporten till Auschwitz.
Här finns i dag en omfattande utställning som ställer frågor kring vad som gör folkmord möjliga.
För hur var det möjligt att 1 miljon rwandier, under fyra månader 1994, kunde mördas av sina egna landsmän?
Hur kunde 8000 män och pojkar brutalt mördas 1995 i staden Srebrenica i forna Jugoslavien? Den grövsta krigsförbrytelsen sedan andra världskriget.
Vad möjliggjorde att kring 1 miljon armenier dödades mellan 1915 och 1917 i vad som kommit att kallas för det Armeniska folkmordet?
Häromdagen var jag nere i mörkret och vände upp igen. Det var ingen trevlig upplevelse.
Jag har nämligen läst kommentarerna i Facebook-gruppen ”Stå upp för Peter Springare”, som i skrivande stund har knappt 200 000 medlemmar.
Peter Springare är, som ni säkert redan känner till, polisen från Örebro som i ett inlägg på Facebook i början av februari i år gjorde en uppdatering där han pekade på att personer med utländska namn var överrepresenterade i de brott han utredde.
I den här gruppen, som bär Peter Springares namn, flödar rasismen.
Människor liknas vid djur, mordhot förekommer och rasismen är öppen. Överallt i flödet pågår förminskningen och avhumaniseringen. Människor som inte längre betraktas som människor äger inte heller något människovärde.
Rasismen tycks ha blivit en folksport. Något man ägnar sig åt medan man väntar på bussen. Några ord i ett kommentarsfält för att ytterligare späda på normaliseringen av rasismen.
Och det kommer att fortsätta så länge vi andra bara tittar på. Så länge vi andra låter det ske.
Avhumaniseringen sker inte över en natt. Det är en lång process. Men vi behöver inte tillåta den ske. Så som vi tillät den ske i de exempel jag nämnde i början av den här texten. Det går att göra motstånd.
För det är i dag tusentals till synes ”vanliga” mammor, pappor och mormödrar som säger de här sakerna. Som tillsammans bryter ner det sista hinder som skyddar oss från varandra.
En ”kackerlacka” är ju så lätt att bara trampa sönder.
+ Att Skellefteå AIK startar ett damlag.
- Att skådespelaren Gösta Ekman har gått ur tiden.
Avhumaniseringen sker inte över en natt. Det är en lång process. Men vi behöver inte tillåta den ske.