– De berättar inte allt de ser på mammografin, säger hon.
Det har nu gått drygt ett år sedan hon fick ett brev hem i lådan efter en mammografiundersökning där hon ombads åka till Umeå för fler undersökningar. Sjuksköterska, som hon är, förstod hon att de hade hittat något.
– Jag tänkte, nu är det min tur att drabbas, säger hon.
Mycket riktigt visade det sig att det fanns cancertumörer i det ena bröstet.
Läs även: Operationen tog inte bort cancerrisken
Undersökte
Visst hade hon funderat på cancerrisken då hon jobbat som nattsköterska i tjugo år, och det har kommit rön om att nattarbete kan påverka negativt. Hon hade en skylt med instruktioner om hur man undersöker brösten vid toaspegeln och brukade kolla igenom brösten.
Hon hade märkt av knölar, men mammografin 2010 och 2013 visade att brösten var friska.
– Jag antog att det inte var något eftersom det stod så i brevet från mammografin, säger hon.
Tog bort båda
Hennes behandling påbörjades efter några veckor. Båda brösten opererades bort.
– Jag krävde att det skulle ta bort båda. Jag hade träffat en kvinna som inte hade fått operera bort båda brösten och hon hade fått cancer i det andra också, säger hon.
I dag är hon glad att hon stod på sig.
Det visade sig att hon hade haft godartade förändringar i ena bröstet redan 2010 och det andra sedan 2013. En av dessa förändringar, en av knölarna hon tidigare känt, hade sedan utvecklats till en cancertumör. Det fick hon veta i juli förra året efter att han ansökt om ersättning hos patientskadeförsäkringen Löf.
– Då förlorade jag nästan knäna. Det var omskakande att höra att det funnits förändringar i ena bröstet redan 2010.
Ta försäkring
Med tanke på utvecklingen hade hon velat veta hur brösten såg ut.
– Då hade jag kunnat vara mer vaksam på förändringar och tecknat en bröstcancerförsäkring. Ekonomin blir lidande då man drabbas av cancer, säger hon.
Förklaringen till varför hon inte fått veta något om de godartade förändringarna var dels att det inte finns möjlighet att informera om allt läkarna ser.
– Och så finns det risk för att kvinnorna skulle bli oroliga i onödan. Men jag tycker det vore bättre att veta om en förändring så man kan hålla koll på den. Vi måste ge fakta till patienterna. Annars blir det en falsk invaggning i att man är säker, säger hon.
Gör ont
Eftersom hon hade en hög celldelningstakt på sin cancer och spridning till lymfkörtlar fick hon genomgå en tuff behandling. Först cellgifter, sedan strålning och så hormonbehandling i fem år. Nu börjar hon få tillbaka lite ork.
– Jag har haft ont i kroppen. Antiöstrogenbehandlingen gör att man blir stel i kroppen. Skelettet far illa av cytostatikan, säger hon.
Viktigt undersöka
Anledningen till att hon väljer att berätta sin historia är för att förhindra att andra drabbas som hon själv gjort.
– Först och främst tycker jag att man ska gå på mammografin. Cancer är svårt att upptäcka även om man undersöker brösten. Jag hade en van bröstkirurg som undersökte mina utan att upptäcka förändringen 2010. Många säger att brösten är knöliga, men att de inte vågar eller orkar undersöka vad det är. Jag tycker att är man oroad över en knöl så ska man stå på sig och få den undersökt. Det spelar ingen roll att man är jobbig. Det handlar om ditt liv, säger hon.
Samtidigt har hon förståelse för att man känner sig rädd.
– Man kanske låter bli att känna, för hittar du knöl hittar du död, säger hon.
Skrev testamente
Hennes egen prognos ser god ut, men Gun vill ta det säkra före det osäkra. Hon är med i en facebookgrupp för dem med bröstcancer och vet hur det kan gå.
– Det första jag gjorde när jag fick beskedet var att upprätta ett testamente och fylla i vita arkivet. Jag tänkte att det var bäst att göra det när jag hade kraft för att helt kunna fokusera på behandlingen sedan. Många tyckte nog att det var konstigt, säger hon.
Hon har tränat på gym, hemma och på skidor för att må bättre under behandlingen och ändrat kost.
Du verkar vara väldigt pragmatisk i ditt sätt att hantera detta. Har du aldrig brutit ihop?
– Nej, den enda gången det kändes jobbigt och jag grät var då jag väntade på patologisvaret efter operationen. Det tog fem veckor. Jag ville ju påbörja behandlingen så fort som möjligt, säger hon.
Hon har heller inte upplevt någon ”bröstsorg”.
– Jag är inte intresserad av att sätta dit några nya. Jag vet inte om det är en mansgrej att man är rädd om brösten. Jag har mött många kvinnor som inte bryr sig, säger hon.
Däremot tycker hon det är synd att mycket av ansvaret för uppföljningar ligger på patienterna.
– De säger att jag ska höra av mig om jag märker av någon förändring. Men jag vet ju inte hur det känns att ha en metastas i lungan. Jag tycker vi som haft cancer borde få magnetröntgen en gång per år för att hålla koll, säger hon.
Och hon har legat på i vården genom hela processen.
– Om jag räknas som en besvärlig patient kommer jag att vara det. Jag vill inte bomma något. Samtidigt är jag väldigt tacksam över den vård jag har fått. Jag är inte ute efter att skuldbelägga någon. Jag önskar bara att vården hade resurser att berätta om de ser något på mammografin, säger hon.
Screenar många
Enligt en läkare vid mammografienheten i Umeå, som vill vara anonym, är det många kvinnor som undersöks och många har godartade förändringar. Enbart de som kallas på återbesök får därför information om förändringar. Enligt läkaren screenas 20 000 – 25 000 kvinnor för bröstcancer årligen i Västerbotten.
Bilderna bedöms av två specialistutbildade läkare med många års erfarenhet.
– Vid bedömningen utgår vi från vissa kriterier när det gäller vilka kvinnor vi ska välja ut för kompletterande undersökningar, säger läkaren.
Hur vanligt är godartade förändringar?
– Det är inte ovanligt. Ofta kan vi se att förändringarna i brösten är oförändrade år efter år då vi jämför bilder. Men finns det oklarheter eller misstankar om cancer ber vi kvinnorna komma för kompletterande bildtagning, ultraljud, provtagning eller i vissa fall magnetkameraundersökning, säger läkaren.
Det svar som skickas till kvinnan då läkarna inte misstänker någon cancer är ett nationellt standardsvar som är likartat för hela landet. Det är Sveriges kommuner och landsting som ligger bakom dokumentet, som många landsting är anslutna till. Dessa dokument går inte att ändra i överhuvudtaget, enligt läkaren.
Hur vanligt är det att en godartad förändring blir elakartad?
– Cancer kan bildas var som helst i brösten, även i godartade förändringar. Jag har inga uppgifter om att det skulle vara vanligare att cancer bildas i godartade förändringar, säger läkaren.
Enligt läkaren ska sköterskan vid mammografin fråga om eventuella symptom från brösten, exempelvis knölar och detta noteras i ett undersökningsformulär.
– Och om kvinnan har en knöl kallas hon oftast till kompletterande undersökning om det är oklart vad det är, säger läkaren.
– I screeningssvaret hänvisar vi också till att man söker läkare om man känner en ny knöl eller får besvär från brösten, tillägger läkaren.