Iaktar. Tofsvipans bo ligger nära pinnen som är utplacerad på åkern. Foto: Jeanette Lövgren.
Han har varit bonde sedan början av 90-talet men tycker att det har blivit fler tofsvipor de fyra sista åren. När Sten-Erik och sonen Hugo jobbar med vårbruket så brukar de stöta på tofsvipor som häckar ute på åkern. Så de har börjat med att flytta på fåglarnas bon så de inte ska köra över äggen som ligger där.
– Om det har blivit fler tofsvipor tack vare vi har flyttat på deras bon vet jag inte, men det är något jag tror, säger Sten-Erik.
Tofsvipornas bo är kamouflerat på jorden så de är väldigt svåra att se.
– Det är sonen Hugo som är bäst på att hitta dem, säger Sten–Erik.
När de kör traktorn med plogen brukar det försöka att hålla utkik om det finns några fågelbon i vägen.
De markerar ut boet med en pinne så traktorn kommer förbi, och flyttar sedan tillbaka boet på exakt samma ställe som det låg tidigare. Sedan gör de samma sak när det ska harvas. De har även flyttat på storspovens bo och det har gått bra. Pinnen gör att de kan se var boet ligger så de inte ska köra över det.
– Det är viktigt att det hamnar på samma ställe för jag tror att fåglarna har en inbyggd gps, säger Sten–Erik.
De har köpt in några speciella spadar som de alltid har i traktorerna.
– I år har vi nog flyttat på fyra till fem fågelbon och jag hoppas att fler ska ta efter oss, säger Sten–Erik.
Skyddade. De fyra ägg är fortfarande varma och värms även av solen. Foto: Jeanette Lövgren.
Sten-Erik tittar till det kamouflerade boet som ligger i kanten av åkern. Foto: Jeanette Lövgren.