Fredrik Lind monterade en byggtork på skördetröskan. Ett elverk spändes fast för att driva 220 volts-fläkten och värmen ledades till tröskverket och sållen. Foto: Privat/Jonas Nilsson
Hösten innebar en katastrofal säsong för många av landets bönder. Fredrik Lind utanför Burträsk tröskade endast in hälften av sin totala spannmålsskörd – 680 ton – och tvingades lämna resten.
– Det har varit blött, blött, blött och väldigt lite tröskningstid. Vissa dagar kunde man ta det som stod upp, men det andra fick man vara försiktig med. Det var som att ta en skurslarva i tröskan, säger Fredrik.
Under våren odlade han foderkorn och foderhavre på 330 hektar. Cirka 4 500 grisar föds på gården varje år och Fredrik har en egen spannmålsförbrukning på omkring 1 500 ton.
– Min far körde tröska från 1962 till 2015 och jag har aldrig någonsin hört att han har fått lämna hälften. Det här året har varit lite unikt, säger Fredrik.
I slutet av oktober kom frosten till Södra Åbyn och sållen i hans skördetröska. I kombination med värme från tröskcylindern orsakar kylan isbildning i tröskverket så att sållen blir tät.
– Då försvinner kornet rakt ut, berättar Fredrik.
Ändå lyckades han rädda 150 ton av skörden innan snön i början av november.
Annorlunda lösning
Fredrik hyrde en byggtork, ett elverk och monterade dem på skördetröskan.
I vanliga fall används en byggtork exempelvis för att avfukta ett vattenskadat rum, men Fredrik ledade istället värmen från fläkten till tröskverket och sållen.
– De frågade vad jag ville ha den till men det svarade jag inte på, skrattar Fredrik.
Han hade föredragit om värmen kunde ledas direkt från skördetröskans motor, men kylarsystemets utformning gör det svårt.
– Det är någonting man skulle kunna önska att tillverkarna, men behovet är nog ganska litet i världen. Ibland förstår vi nog inte själva hur fruktansvärt långt norrut vi bor, säger Fredrik.
