Kritiska. Arbetsgruppen ifrågasätter många förändringar, löneläget och även titulaturändring. Foto: Karin Israelsson.
Boendehandledare arbetar med personer som har olika typer av psykiska och/eller fysiska funktionsnedsättningar. De omfattas av Lagen om stöd och service (LSS) eller av Socialtjänstlagen (SoL) vilket innebär att de har rätt till boende och stöd (se faktaruta).
Den grupp boendehandledare som Norran träffar säger att de älskar sitt jobb men deras budskap är glasklart: Yrket måste värderas högre, alla kategorier, där lönen är en.
Ingångslöner och utbildningsnivå:
X Boendehandledare med undersköterskeexamen eller examen från barn- och fritidsprogrammet med inriktning mot socialt eller pedagogiskt arbete: 21 500 kronor i månaden.
X Boendehandledare, outbildad: 18 700 kronor.
X Personliga assistenter med kort utbildning: 19 500 kronor.
X Personlig assistent med gymnasial utbildning: 21 500 kronor.
X Personlig assistent med 10 veckors utbildning: 19 500 kronor.
De säger att alla kategorier finns inom stöd och service och att de utför samma arbetsuppgifter. De säger också att vissa arbetat i 18 år och fortfarande ligger just över ingångslön och gör jämförelsen där medianlön för en boendechef är 35 000 kronor.
– Det är väl där någonstans som vi bör ligga, säger Anki Pettersson och de andra instämmer.
Ingångslönerna skiljer med tanke på utbildningsgrad, vilket de tycker är helt i sin ordning. Det som skaver är att boendehandledare med undersköterskeutbildning inte får tillgodoräkna sig det i lönehänseende. Enligt gruppen har arbetsgivaren i år tänkt att de med relevant utbildning ska ingå i det som kallas undersköterskesatsning, men att de fortfarande missat två år eftersom den inleddes då och många inte fått ta del av den ännu.
– Boendehandledare som har undersköterskeexamen får inte heller använda den titeln inom stöd och service. Vi hade en intention att kunna få arbetsgivaren att minst jämställa alla utbildade inom stöd och service med undersköterskor lönemässigt, men där säger Arbetsgivaren nej, säger Anne Andersson, Kommunals ordförande inom stöd och service.
– Dessutom anser vår arbetsgivare att vi inom stöd och service inte utför undersköterskeuppgifter, men det stämmer inte, säger Lilliann Carlsten.
Gruppen menar att lönesättningen är godtycklig och orättvis, vilket de påpekat för arbetsgivaren.
– Vi handleder personer med alla typer av diagnoser och vi måste vara multipla och våra medarbetare gör ett så bra jobb så antalet inskrivningar på psyket har minskat, tillägger Lilliann Carlsten.
Schemaläggningen är en annan del där de känner sig överkörda. Sedan tidigare sade Kommunal upp avtalet med periodplanering. Anledningen, enligt gruppen, var att det missbrukades av vissa chefer. Schemaläggningen togs över av boendecheferna. Något som personalen ifrågasatte redan då och enligt boendehandledarna råder godtycklighet även på den punkten.
– På vissa boenden får personalen göra egna scheman, på andra inte. Det beror på om boendechefen tillåter det eller inte, säger Anne Andersson.
De säger att brukarna riskerar att fara illa då boendehandledarnas möjlighet att göra ett bra jobb försämrats.
– Sedan schemaläggningen förändrades har också personal på vissa boenden, till exempel småbarnsföräldrar, fått svårt att få ihop sin vardag, säger Jonas Classon.
– En effekt är att korttidsfrånvaron inom stöd och service har ökat på senare tid och även Vård av barn. Man byter också turer och tar semester för att kunna lösa bland annat barnpassning, säger Lilliann Carlsten.
De säger också att arbetsgivaren har intention att lägga scheman som är hälsosamma, men att det i många fall blir motsatsen: Tätare helgtjänstgöring, långa turer och svårt med återhämtning.
Men det finns hopp om ett nytt, rättvist schema. Både arbetsgivar- och arbetstagarparter har enats om att verka för att ta fram en ny modell.
Som det är nu säger de också att personal som har fast tjänst säger upp sig för att istället ta jobb som timvikarier.
– Då kan de själva välja skift utifrån sitt familjepussel och det har inte hänt förr.
Sedan schemaläggningen förändrades har vissa, till exempel småbarnsföräldrar, fått svårt att få ihop sin vardag.
