JAZZFUNK. Kommer du ihåg den tuffe tv-deckaren Baretta (Robert Blake)? Var du med på 1970-talet så gör du kanske det. Och kommer du ihåg Baretta så kommer du kanske också ihåg den hårdpulserande jazzfunken. Det är lite den känslan jag får när svenska Beat Funktions senaste platta snurrar i cd-spelaren. ”Voodooland” är deras tredje album, både omslag om sound andas 70-tal, eller ”smutsig analog ljudbild” som det heter på pressreleasen. Daniel Lantz (keyboards) har skrivit och arrangerat, blandar svängig jazzfunk med afrikansk dansgolvsinriktad beat. Pal Johnson, bas, Jon Eriksson, trummor och Simon Monserrat på diverse rytminstrument lägger en stabil grund för solisterna att ta spjärn emot. Karl Olandersson svarar för både finessrikt och kreativt trumpetspel, Olle Thunströms tenorsaxofon och Johan Öijens gitarr är det heller inget som helst fel på. Att lyssna på låtarna en och en är stundtals en ren fröjd, men som album blir det lite för mycket av samma vara, musiken smälter ihop utan några distinkta hållpunkter.
MIKAEL BENGTSSON
