POP. År 2000, tiden för megasuccén "Black and blue", var Backstreet Boys störst, bäst och vackrast. Idag känns de som ett tämligen desperat band som försöker väcka liv i den låga som varit slocknad sedan länge.
Den radiopop som genomsyrar produktionerna är inte tillräckligt intressant för att det ska sticka ut ifrån mängden. Enda undantaget må vara titelspåret där Max Martin figurerar i bakgrunden.
Jag ser inte att detta kan leda till någon revival för de snart 40-åriga "pojkarna". Genren tillhör ungdomen, där One Direction härjar friskt, och det är nog dags att lägga locket på för Backstreet Boys.
ANDERS SAMUELSSON
