Scannar av terrängen. Lena Berg Nilsson har ett särskilt intresse för gamla gruvmiljöer, det är dock något det inte finns rester av från Lövångerstrakten.
I Lövångers kyrkby bor några arkeologer som hela dagarna befinner sig ute i terrängen. Några pengar för själva bygget av Norrbotniabanan – förutom upp till Dåva – finns inte avsatta. Däremot finns resurser för planeringen och järnvägsplanerna.
Lennart Klang, Ola Nilsson och Lena Berg Nilsson från konsultgruppen Landskapsarkeologerna arbetar nu i trakterna av Lövånger. Med van blick scannar de av terrängen i skogarna och funderar på, kan det finnas spår kvar av våra förfäder? GPS, långa stickor som sticks ner i backen för att ta jordprover som sedan kan analyseras, samt referensbanker är några av hjälpmedlen.
– Sedan tidigare finns det underlag vi använder oss av. Vi letar bland annat efter spår från stenåldern. Det kan handla om boplatser, redskap som använts, gravar med mera, säger Lennart Klang.
Lämningar från brons- och järnåldern ingår också i det man hoppas hitta.
– Och visst har vi hittat gravlämningar. Det gäller även fångstgropar.
Gott om myrar
Terrängen där studierna sker är långt ifrån optimala, det handlar om myrmarker och berghällar. Det är inte bara fynd från våra tidigaste civilisationer som intresserar arkeologerna. Flera fynd från gamla soldattorp har också upptäckts.
– I terrängen kring Robertsfors finns det också mycket fynd från då industrin fick sitt genombrott, säger Ola Nilsson.
Andra upptäckter som gjorts är lämningar från fångstgropar, kvarnar och tjärdalar.
Detaljrikedom
Några grävmaskiner eller traktorer används inte i detta skede. Det kan eventuellt bli aktuellt vid senare tillfällen. Det uppdrag som arkeologerna har är beställt av länsstyrelsen. Det som märks tydligt i de studier som nu sker är de försök som har gjorts att odla på myrmarker. Förr utbetalades faktiskt statsbidrag för utdikningar.
Några stora upptäckter har ännu inte gjorts. Detaljrikedomen från det man vetat tidigare blir dock nu så mycket större. Frågan som ständigt ställs är givetvis – vad är särskilt viktigt att bevara? Om upptäckter sker som anses vara mycket viktiga gäller det i slutänden att väga olika intressen mot varandra.
Naturhänsyn
I de korridorer som undersöks är bredden som mest en kilometer. Det innebär också att "prutmån" finns vid dragningen av rälsen om det är något som anses vara extra värt att bevara. Det arbete som nu sker kommer att pågå fram till i höst. Kulturarvsanalyser ska också utföras samt naturvårdsinventeringar.
Att bygga järnväg handlar således inte bara om att staten köper in mark och lägger ut räls där man anser att förhållandena är optimala. En rad motstridiga intressen finns alltid. På frågan hur vi i Sverige tar olika hänsyn jämfört med hur andra utvecklade länder agerar är svaret samfällt från arkeologerna.
– Vi i Sverige är bäst i klassen och möjligheter finns ju för överklaganden.
"Härligt jobb". Ola Nilsson stortrivs i naturen. "Det är alltid intressant att få veta mer om hur utvecklingen har sett under århundradena".
Nya prov tas. Lena Berg Nilsson och Ola Nilsson tar här jordprover. Genom dessa kan man upptäcka om det en bit ner i marken kan finnas någon jordmån som tyder på att där funnits lämningar från svunna tider.