För tre år sedan var ingen kvinna nominerad över huvudtaget. Efter det hände två saker. För det första gjordes reglerna om. De prisgivande företagen som tagit fram sina tre nominerade fick inte längre själv utse vinnaren. Det fick de göra i samråd med juryn, se faktaruta.
För det andra arrangerades ett dialogmöte inför nästa gång där de prisgivande företagen uppmanades att tänka på mångfald, inom både kön, ålder och etnisk bakgrund. Efter det fanns en kvinna bakom 6 av 27 nomineringar, i 2 av fallen företräddes företagen av en blandning av män och kvinnor, och i 2 av fallen hade företagaren utländsk bakgrund.
I god tid
Den här gången blev det inget dialogmöte innan urvalsprocessen satte igång. Marcus Bolander sitter i Alvargalans styrgrupp. Gruppen är inte involverad i juryprocessen utan ansvarar för själva eventet. Han tycker att processerna ändå varit väldigt genomarbetade.
– De har börjat i mer god tid. Gemensamt för alla är att deras arbete varit grundligare. Jag har upplevt att på sista åren har det varit på ett seriösare sätt.
Vad tänker du om att det ändå blir bara 2 kvinnor av de 27 nomineringarna som företräds av kvinnor?
– Det är synd. Prisgivarna borde göra ett bättre arbete och gräva djupare. Men det speglar tyvärr även sammansättningen i Skellefteås näringsliv. Det blir en parad av män på scenen även i år. Fast de nominerade företagen kan ha en bra jämställd situation på företagen, prisgivarna kan ha tittat på det. Från Alvargalans styrgrupp har vi tydliggjort att mångfalden är en viktig aspekt att tänka på. Det finns i styrdokumenten. Men jag vet att det är fruktansvärt snett fördelat. Det är lätt att halka dit ändå.
Seriöst
Marcus Bolander poängterar att han för den skull inte vill förringa de företag och personer som nu nominerats, han menar att det är kvalificerade, seriösa nomineringar.
– Men det finns en berättigad kritik för att man inte lyckats hitta fler kvinnliga företag som gjort bra saker.