Det är obegripligt att regeringsbildningen i vårt land har fått pågå i 131 dagar och dominerats av en enda frågeställning. Den får inte uttalas i offentliga sammanhang, och har legat som en våt filt över hela tillställningen.
Utan detta inslag hade vi förmodligen haft en ny regering inom en vecka och Annie Lööf och Jan Björklund saknat argument för att spräcka Alliansen.
Vem som vunnit regeringsmakten skulle väljarkåren dessutom haft lättare att hantera, eftersom ett politiskt parti förmodligen inte funnits eller haft annan inriktning.
Nu vet vi att det inte blev så, och frågorna är många. Varför kallas partiet populistiskt när det vill försöka åtgärda ett stigande samhällsproblem?
Vi som är folket börjar bli allvarligt oroade över hur sakerna utvecklas. Dessutom anklagas det populistiska partiet för kränkande inslag, och utsätts för ständig mobbing av våra övriga folkvalda.
Vad allt detta kostat, är det ingen som vill beröra. Fru Lööf och herr Björklund talar inte gratis i riksdagen, liksom andra som ägnat onormalt lång tid åt att trycka ner ”uppstickarna” med stötande formuleringar.
I slutändan är det vi skattebetalare som ekonomiskt får stå för att en del av våra riksdagsmän saknar brist på kunskap och bildning.
Yngve Nilsson, Norsjövallen