Julia Arvidsson och Lars Holmkvist jobbar båda som lärare i årskurs fyra till sex vid Nilaskolan i Malå, en skola som ligger mycket bra till när det gäller lärarnas behörighet.
I december 2017 hade 78 procent av grundskollärarna i Västerbotten lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne. Därmed hamnar länet i topp i landet.
Det visar statistik från Skolverket som Lärarförbundet har analyserat.
Julia Arvidsson valde att återvända till Malå efter det att hon utbildat sig till lärare.
Men statistiken visar också att skillnaderna mellan kommunerna är stora. I Malå är 87 procent av lärarna behöriga. Det är en ökning med nio procentenheter jämfört med året innan och innebär att kommunen placerar sig på tredje plats i landet.
Tappar mark
Norsjö backar däremot med fyra procentenheter och där har bara 47 procent av grundskollärarna legitimation och behörighet i minst ett ämne.
Oppositionen efterlyser åtgärderDärmed hamnar Norsjö på plats 284 av landets 290 kommuner.
Lars Holmkvist jobbade 16 år i Växjö innan han sökte sig till Malå.
Therese Berg, verksamhetschef utbildning på Norsjö kommun, säger att det i grunden råder en stor lärarbrist. Sedan varierar det mellan olika år, lärare kommer och går och pensionsavgångar kan få stort genomslag i små kommuner.
– Alla sitter i samma båt. Ibland är det lite sämre och ibland är det lite bättre.
Men statistiken visar att Norsjö har tappat i flera år, hur jobbar ni för att vända trenden?
– Vi försöker titta på attraktiva rekryteringar för att anställa nya. Framförallt försöker vi uppmuntra människor som vi har i verksamheten att utbilda sig.
Har du någon förklaring till de stora skillnaderna mellan Norsjö och Malå?
– Jag kan inte uttala mig om Malå då jag inte kan deras verksamhet. Men jag vet att pensionsavgångarna spelar stor roll. För några år sedan hade vi den högsta behörigheten i Sverige på förskolan, sedan gick ett antal i pension.
Enligt Andreas Bertils, ordförande för Lärarförbundet i Norsjö, finns det flera förklaringar till att Norsjö har tappat. Några lärarfamiljer har valt att flytta till kusten och då uppstår snabbt stora luckor.
<div class="infogram-embed" data-id="_/b26ZlOcs8EUtXo0V9WsZ" data-type="interactive" data-title="test Lennart"></div><script>!function(e,t,n,s){var i="InfogramEmbeds",o=e.getElementsByTagName(t)[0],d=/^http:/.test(e.location)?"http:":"https:";if(/^\/{2}/.test(s)&&(s=d+s),window[i]&&window[i].initialized)window[i].process&&window[i].process();else if(!e.getElementById(n)){var a=e.createElement(t);a.async=1,a.id=n,a.src=s,o.parentNode.insertBefore(a,o)}}(document,"script","infogram-async","https://e.infogram.com/js/dist/embed-loader-min.js");</script><div style="padding:8px 0;font-family:Arial!important;font-size:13px!important;line-height:15px!important;text-align:center;border-top:1px solid #dadada;margin:0 30px"><a href="https://infogram.com/2b38dc4b-2950-4bb5-be48-cf4968da0a11" style="color:#989898!important;text-decoration:none!important;" target="_blank">test Lennart</a><br><a href="https://infogram.com" style="color:#989898!important;text-decoration:none!important;" target="_blank" rel="nofollow">Infogram</a></div>
– Förr gick det två, tre bilar med lärare från Skellefteå. Då var det svårt att få jobb där. Men nu skriker också Skellefteå efter lärare och och då är det svårt att få dem hit, säger han.
Andreas Bertils pekar också på att Norsjö kommun har fått extrapengar via lågstadiesatsningen. Det har lett till att det är ovanligt mycket personal som jobbar i grundskolan just nu.
Norsjöskolan har tappat en hel del behöriga lärare de senaste åren.
Däremot har inte Norsjö lyckats rekrytera behöriga lärare för pengarna och då ger det utslag i statistiken.
Konkurrens
Andreas Bertils säger att det pågår samtal kring hur trenden ska vändas. Ett förslag är att obehöriga som fungerar bra i skolan ska kunna jobba och samtidigt läsa in behörighet. Ett annat är att försöka locka lärare från andra EU-länder.
Julia Arvidsson och Lars Holmkvist trivs med eleverna och kollegorna i Malå.
– Man måste också vara konkurrenskraftig från kommunens sida. Erbjuda bättre arbetsförhållanden och högre lön. Men det är en stor utmaning, framförallt att behålla den behöriga personal som vi har, säger han.
I Malå är alltså bilden en annan. Barn- och utbildningschef Marie Blomberg säger att kommunen hela tiden försöker attrahera lärare att komma hit och att det på skolan finns en stabil personalstyrka som har jobbat länge:
– Det underlättar. Det blir en kontinuitet som kan locka fler att söka.
”Det går inte längre att locka folk med att lärarna har så mycket lov och ledigheter. För så är det inte riktigt nu.”
Hon berättar att Malå har behöriga lärare i alla ämnen, men konstaterar samtidigt att organisationen är skör i en liten kommun.
Inflyttad
– Till exempel har vi en behörig musiklärare. Om den personen slutar har vi ingen, säger Marie Blomberg.
En som ganska nyligen har sökt sig till Malå för att jobba som lärare är Lars Holmkvist. Han kom till Nilaskolan för två år sedan för att undervisa i årskurserna fyra till sex, innan dess jobbade han 16 år i Växjö.
– Jag kände för ett ombyte. Min brors flickvän kommer härifrån så jag har varit här och hälsat på. Sedan har jag alltid varit intresserad av jakt, fiske och friluftsliv, berättar han.
Han trivs bra på skolan, liksom kollegan Julia Arvidsson. Hon har jobbat här längre – sedan 2008 – och har även gått en annan väg.
Hon växte upp i Malå och valde att återvända efter att först ha gått gymnasiet i Umeå och sedan lärarhögskolan i Luleå:
– Jag har själv gått skola här och för mig känns det bra att vara tillbaka. Om man vill bo här och ha barnen här finns det en anledning att flytta hem.
Vad är viktigast för att trivas med jobbet som lärare?
– Kollegorna, arbetsklimatet och en bra ledning, tycker Lars Holmkvist.
– Att det finns möjligheter till både frihet och ansvar. Man ska känna ett förtroende och det tycker jag att vi har, säger Julia Arvidsson.
De tycker att det känns bra att Malå har så många behöriga lärare. Däremot har de inget givet svar vad det beror på.
Julia Arvidsson konstaterar att det i alla fall inte handlar om höga löner. Där har kommunen snarare släpat efter.
Variation
När det gäller lärarbristen i stort så tror hon att höjda löner är en nyckelfråga för att locka fler att söka sig till yrket.
– Det går inte längre att locka folk med att lärarna har så mycket lov och ledigheter. För så är det inte riktigt nu. Det ska också ställas mot perioder då man gör väldigt mycket.
– En del skolor har tagit in mentorer och sagt att ”du är lärare och du ska bara jobba med undervisning”. Men det är också variationen som gör att jobbet är så roligt, säger Julia Arvidsson.