Kläder lagras och bränns i väntan på ett avtal

Två månader efter att den nya lagen om textilåtervinning infördes är det fortfarande inte klart vart Norsjö, Malå, Arvidsjaur, Arjeplog och flera andra inlandskommuner ska skicka avfallet.
Nu lagras en del medan annat går till förbränning, samtidigt som kommunerna jobbar för att snabbt få till en lösning.
– Problemet är att få det kostnadseffektivt. Vi har långa transportsträckor överallt, säger Lillemor Almgren, avfallssamordnare på Norsjö kommun.

Kläder och andra textiler går för närvarande att lämna i två provisoriska kärl på återvinningscentralen i Norsjö. När det blir klart vart avfallet ska skickas ska det sättas upp en mer permanent lösning.

Kläder och andra textiler går för närvarande att lämna i två provisoriska kärl på återvinningscentralen i Norsjö. När det blir klart vart avfallet ska skickas ska det sättas upp en mer permanent lösning.

Foto: Lennart Enkvist

Norsjö/Malå2025-03-03 01:00

Nyheten i korthet

  • Norsjö, Malå, Arvidsjaur, Arjeplog och flera andra inlandskommuner i Sverige lagrar och bränner kläder i väntan på ett avtal för textilåtervinning, två månader efter att den nya lagen infördes.
  • Kommunerna har problem med att hitta en kostnadseffektiv lösning på grund av långa transportsträckor och brist på mottagare i norra Sverige.
  • Kommunerna för samtal med biståndsorganisationen Human Bridge, i hopp om att snabbt hitta en lösning.

Vid årsskiftet blev det förbjudet att kasta kläder och andra textilier i soporna.

I stället är nu kommunerna skyldiga att samla in och sortera materialet för återbruk, återvinning eller förbränning.

undefined
Helen Öberg lämnar helst sina uttjänta kläder till second hand. Men allt går inte att skicka dit och då tycker hon att det är bättre att det återvinns än att det bara eldas upp.

I inlandet har tio kommuner gått ihop för att samarbeta om avfallshanteringen, däribland Norsjö, Malå, Arvidsjaur och Arjeplog.

Trots det blev utfallet av fjolårets upphandling magert.

– Det var ingen som la något anbud, berättar Lillemor Almgren.

undefined
Fram till årsskiftet skulle kläder och andra textilier kastas i brännbart. Men nu är det andra tider.

Hon konstaterar att det finns flera saker som ligger dem i fatet. Dels att det inte finns någon mottagare i norra Sverige, dels de långa avstånden i inlandet.

Nu för kommunerna samtal med biståndsorganisationen Human Bridge, som bland annat Skellefteå kommun har tecknat avtal med.

– Vi hoppas få det klart så snabbt som möjligt. Men jag törs inte gissa när, säger Lillemor Almgren.

Vad gör ni av textilavfallet under tiden?

– Vi lagrar det i större kärl. Och så får vi skicka till förbränning med jämna mellanrum. Vi kan inte lagerhålla hur länge som helst.

undefined
Jörgen Enberg arbetar med avfallsfrågor på Malå kommun. Han berättar att det än så länge inte är något stort tryck på textilier och hoppas på en snabb lösning på problemet.

Hon berättar att Norsjöborna än så länge inte har lämnat in så mycket textilavfall. Så ser det även ut i Malå:

– Vi har inte fått in så jättemycket. Vi försöker lagra det så gott det går, säger Jörgen Enberg, verksamhetsansvarig för avfallsfrågor på Malå kommun.

I Norsjö kommun går det att lämna in textilavfallet på återvinningscentralerna i Norsjö och Bastuträsk, för Malåborna är det återvinningscentralen på östra industriområdet som gäller.

undefined
Den nya lagen om textilåtervinning infördes den 1 januari 2025. Lagen bygger på ett EU-direktiv, med målet att minska påverkan på miljö och klimat.

Vad ska man då tänka på när man lämnar sina textilier där? Ja, enligt Lillemor Almgren gäller det först och främst att lägga materialet i en plastpåse och knyta ihop den så att inte ett förorenat plagg förstör hela innehållet i kärlet.

Men framförallt vill hon uppmana folk att skänka som second hand till exempelvis Knut´n, Världens barn eller Galejan om det man vill bli av med är helt och fräscht.

– Jag tycker man ska ge saker en andra chans, säger hon.

Får ni mycket frågor kring det här?

– Inte så mycket. Folk undrar vad vi gör av det och varför man inte kan fortsätta som förr. Och så frågar man om intima kläder: ”ska vi verkligen slänga våra kallingar här?”

undefined
Sebastian Salomonsson tycker visserligen att sortering är bra, men menar samtidigt att det blir bökigt när allt ska lämnas på olika ställen och återvinningsstationerna ofta är fulla.

Sebastian Salomonsson, Norsjö, är också frågande till de nya reglerna när han besöker återvinningscentralen för att lämna några kartonger.

– Jag tycker att det är bökigt. Det ska sorteras hur mycket som helst. Det är absolut bra att det sorteras, men det blir många vändor hit och till holkar som är överfulla stup i ett, säger han.

Eva Boman, Gumboda, är positiv till att textilerna sorteras ut.

– Jag tycker att det är bra om de går att använda eller återvinna. Det gäller allt, inte bara kläder, säger hon.

undefined
Eva Boman tycker att det är bra om saker och ting kan återvinnas i stället för att bara skickas till förbränning.

Helen Öberg, Svansele, tycker också att det är rätt väg att gå. Hon berättar att hon i många år både har handlat på och skänkt till second hand.

När hon nu håller på att rensa ut huset där hon bott i 20 år är Knut´n förstahandsvalet för de kläder hon inte ska ha kvar.

Men om de inte håller måttet för det tycker hon att det bra om de blir trasor eller kan återvinnas på annat sätt.

– Vadå, farmor och farfar, vad gjorde dom? De tog vara på det som var bra, klippte och sydde om. Visst sjutton är det bra, också med tanke på hur kostnaderna ser ut idag, säger Helen Öberg.

Fakta: Bakgrund

Beslutet om insamling av textilavfall fattades av riksdagen hösten 2023 och bygger på EU:s avfallsdirektiv. Syftet är att minska påverkan på klimat och miljö.

I Sverige köper vi varje år omkring 14 kilo textilier per person, framförallt kläder. Av det återvinns mindre än en procent.

Källa: Regeringen/Naturvårdsverket.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!