Hanna Lundström, chef för individ- och familjeomsorgen, berättar att 2018 var ett tufft år med hög personalomsättning och ständigt pågående rekryteringar.
Att klara personalrekryteringen är ett problem som många inlandskommuner brottas med. Inom individ- och familjeomsorgen i Norsjö har läget varit besvärligt i flera år.
– Det finns inget underlag på orten. Många pendlar från Skellefteå, det orkar man i några år men inte hur länge som helst, säger Hanna Lundström, chef för individ- och familjeomsorgen i Norsjö.
En hög personalomsättning drabbar inte minst klienterna, som allt för ofta tvingas möta nya handläggare. Men det påverkar också hela arbetslaget.
Hög arbetsbelastning
– Vi har ett jättebra gäng som trivs med jobbet. Men det blir ändå som att man går och väntar, ”vem ska sluta nästa gång och vem ska vi få in”, säger Hanna.
Att arbetsmiljön blivit lidande kunde även Arbetsmiljöverket konstatera vid en inspektion häromåret. Förutom stress och osäkerhet har perioder av underbemanning lett till mycket hög arbetsbelastning för den personal som är kvar.
Svårigheterna att rekrytera och behålla personal påverkar både kvaliteten, arbetsmiljön och kostnaderna.
Rekryteringsproblemen kostar också stora pengar. Det handlar både om sjukkostnader, inskolningar och kostnader som slår tillbaka mot kommunen när det viktiga förebyggande arbetet prioriteras bort.
För dem som pendlar blir det ett jättelyft att ha kortare arbetsdagar. Då får man inte längre arbetsdagar än om man hade jobbat på hemorten.
Däremot har kommunen än så länge sluppit anlita stafettsocionomer – en mycket dyr lösning som går på drygt 130 000 kronor per anställd och månad.
Effektivare
– Men det har varit med nöd och näppe. Det har varit uppe på bordet men vi har lyckats lösa det på annat sätt, berättar Hanna.
Nu vill individ- och familjeomsorgen starta ett försök med förkortad arbetstid. Tanken är att 32 timmars arbetsvecka ska införas, vilket ska ge mer tid till reflektion, avlastning och återhämtning.
Det ska i sin tur leda till att personalen orkar vara effektivare de timmar de jobbar, menar Hanna:
– Och för dem som pendlar blir det ett jättelyft att ha kortare arbetsdagar. Då får man inte längre arbetsdagar än om man hade jobbat på hemorten.
Högre lön
Samtidigt ska ett annat försök dra igång. Det kallas Kompetenstrappan och innebär att de anställda först får inskolning och ett förordnande med lönetillägg. Efter två år får de ett nytt förordnande med ett högre lönetillägg, något som upprepas efter fem och sju år.
Modellen har tidigare testats i Vilhelmina med gott resultat.
– Det ska löna sig att stanna kvar på arbetsplatsen rent ekonomiskt. Det ska också vara tydligt vad arbetsgivaren förväntar sig och vad de anställda kan förvänta sig av oss, säger Hanna.
Om allt går enligt planerna ska satsningarna sättas i sjön den 1 mars. De är tidsbegränsade, men om försöket faller väl ut ska det permanentas.