Fjällnejlikan finns främst i fjälltrakterna och har nog kommit till Petiknäs via älven.
– Totalt äger och förvaltar Skellefteå Kraft 11 433 hektar skog och mark, varav 9 051 hektar är produktiv skogsmark, berättar Greger Lundström, markingenjör vid Skellefteå Kraft och ansvarig för avverkning och skötsel av Skellefteå Krafts egna skogar.
Skellefteå Kraft har inventerat naturvärden i alla sina skogsinnehav och fortsätter att göra detta löpande i samband med olika åtgärder. Cirka nio procent av arealen har avsatts till skyddade områden och till områden för aktiv naturvård såsom till exempel bränning, skötsel av ängsmark, tillskapande av lövdominerande skogar samt rekreations- och upplevelsehänsyn.
– Under sommaren och hösten 2021 genomförde vi med hjälp av konsulter från Sweco en omfattande inventering av den biologiska mångfalden längs Skellefteälven från Selsfors till Svansele där vi äger marken. Denna mark är unik då Skellefteå kraft äger cirka 5,5 mil mer eller mindre sammanhängande strandremsor som sträcker sig genom landskapet, säger Greger.
Längs älvssträckan finns också ett flertal naturreservat, nyckelbiotoper och frivilliga avsättningar. Detta utöver de många avsättningar som Skellefteå Kraft själva har undantagit i detta landskap.
Greger Lundström visar på en tallticka som det finns många av efter Skellefteälven.
– Vi tillskapar därmed en korridor med en grön infrastruktur där arter kan sprida sig mellan de olika naturvärdeskärnorna som finns både på vår och andras mark.
Han konstaterar att det inte räcker med att spara känsliga öar med höga naturvärden.
– Kan inte känsliga arter sprida sig mellan olika avsättningar kommer dessa till slut att minska av och dö ut i alla fall på grund av genetiska faktorer.
Spindelblomster växer på fuktiga partier och är så liten att det är lätt att missa den när man går i skogen.
Norran följer med Greger Lundström på en tur i skogarna efter älven där han visar på några intressanta områden, vilka det finns många av efter den här älvsträckan. I Rengård på den södra sidan av Skellefteälven går vi utför en brant ner mot älven. På det här området finns ett flertal rödlistade naturvårdsarter. Greger börjar med att visa på lunglav som växer på en gammal sälg. Sedan 1900-talets början har lunglaven blivit sällsyntare i Europa.
Nästa anhalt blir den fridlysta orkidén spindelblomster. Greger går ner på knä och visar på den nätta örten.
Sedan 1900-talets början har lunglaven blivit sällsyntare i Europa.
– Den växer på fuktiga partier och är så liten att det är lätt att missa den när man går i skogen, konstaterar Greger.
Så tittar vi på vitgrynig nållav som växer på en gammal gran och på granar finns även svampen gammelgransskål.
– Det här är ett område som vi kommer att lämna fri för utveckling och låta de naturliga processerna i den gamla granskogen ha sin naturliga gång, berättar Greger.
– I sanden här har vi hittat ett flertal rödlistade insektsarter, berättar Greger Lundström.
På den norra sidan av älven i Petiknäs besöker vi ett bergigt område som sluttar brant ner mot älven. Här växer bland annat fjällnejlika.
– Den finns främst i fjälltrakterna och har nog kommit hit ner via älven. På det här området finns också ruggmossa som även den är vanligast uppe i fjällen.
Skellefteå Kraft ska nu utveckla naturvärden och skapa nya naturvärden på den aktuella älvssträckan.
– I lövrika strandskogar vill vi frilägga lövträd som får växa sig grova. En åtgärd där kan vara att ringbarka träd som beskuggar.
Överårig granskog lämnas ofta orörd om den börjat utveckla naturvärden. Tallskogarna kan naturvårdsbrännas eller alternativt kan man tillskapa höga stubbar och död ved samt delvis barka träd för att efterlikna en skogsbrand.
Fnösktickan växer på döda björkar och bokar runt om i Sverige. Den användes förr till fnöske, i vilket gnistor från eldstål kan fångas upp när man gör upp eld.
– Mer skötta skogar intill dessa miljöer med låga naturvärden kommer att skötas med extra hänsyn vilket kan innebära kalhyggesfria metoder som luckblädning och skärm.
Gamla träd ska paras i ett sådant antal att marksvampar genom mykkorhiza kan överleva och så småningom etablera sig i det nya beståndet.
Under 2021 genomfördes kontrollerad naturvårdsbränning på två hektar i Gumboda i Norsjö kommun. Skellefteå Kraft har även slagit cirka två hektar ängsmark i Sörträsket vid Finnfors.
– I sommar kommer vi bland annat att genomföra naturvårdsbränning vid Båtfors och ängsslåtter på en halvö i Svansele, säger Greger.
"Fram till 1900-talet brann i snitt cirka 1 procent av Sveriges skogsareal varje år, att jämföra med nu då endast någon promille brinner," säger Greger Lundström, Skellefteå Kraft.
Anledningen till att man bränner är att det finns arter och insekter som är beroende av skogsbränder för att överleva.
– Fram till 1900-talet brann i snitt cirka 1 procent av Sveriges skogsareal varje år, att jämföra med nu då endast någon promille brinner, avslutar Greger Lundström.