Under pandemin har hemestrande svenskar byggt och renoverat som aldrig förr. Det har i sin tur gjort att bygghandeln gått för högtryck.
Samtidigt har det lett till brist på byggmaterial och att priserna har skjutit i höjden. Något som ytterligare förstärkts av kriget i Ukraina.
Omkring tio procent av Europas trävaror kommer från Ryssland, Belarus och Ukraina. Till det ska läggas att en stor del av råmaterialet till parkettgolv, kakel och klinkers kommer från Ukraina och Ryssland, och att produktionen av gipsskivor kräver stora mängder energi i form av gas.
K-Bygg Fresks i Norsjö är en av de lokala bygghandlarna som berörs. Jimmy Lidén berättar att det visserligen inte är samma virkesbrist som i fjol, troligen på grund av en minskad export, men att det finns andra produkter som det kan bli svårare att få tag på.
– Skivmaterial och sådant produceras i Ukraina och Ryssland och det kan det bli brist på, säger han.
Med det följer också prishöjningar, något som späs på av höjda bränsle- och energipriser.
– Gips, plast – allt har gått upp. Järn tror jag också att det blir en hög efterfrågan på, säger Jimmy Lidén, som tror att de högre priserna är något som kunderna får lära sig leva med ett tag:
– Det är nog inget som försvinner i första taget. Det kan vi inte göra något åt, även om vi vill. Tyvärr blir det ofta slutkonsumenterna som drabbas i slutändan.
En som har känt av prisökningarna är Jörgen Andersson, Norsjö. Den här dagen ska han bara köpa lite virke till ett mindre projekt i hallen, men när han i fjol satte upp en bastu vid sommarstugan märkte han tydligt hur mycket dyrare allt hade blivit.
Även om Jörgen Andersson förstår att kriget i Ukraina driver upp priserna så kan han inte komma ifrån känslan att leverantörer och företag passar på att höja priserna när det ser ut som det gör i världen.
Allt kan inte skyllas på Putin, resonerar han:
– Visst påverkar det, men det kan inte påverka allt vi behöver.
Sedan är frågan om de senaste årens bygg- och renoveringsboom håller i sig även i sommar. Lite för tidigt att säga, konstaterar både Jimmy Lidén och kollegan Åsa Holmström.
– Det vet vi inte än, men prognoserna säger att folk kanske taggar ner lite. Det beror också på annat, som att räntorna går upp och att folk kan få sämre ekonomi. Men vi hoppas ju att det fortsätter, säger Åsa Holmström.